Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taube, Edvard Didrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T a v ku, Edvard Didrik.
15
ingenstädes i Guds lag var förbjuden, utan allenast en
kyrkans ordning, hvarifrån öfverheten egde makt att
dispensera. Ty samtyckte hon omsider, efter stora utlofvade
för-moner, att låta viga sig a latere med H. Maj: t, som således
erhöll sin önskan."
Bland Nordinska handskrifterne förekommer följande
anteckning af Nordins egen hand: "Vändningen med K. Fredrik
i partivägen skedde 1752 vid Konungens återkomst (från
Hessen), då Fröken T. framskaffades. Man känner Huset,
der rådet först lades att bringa henne till lockmat för
Konungen, och hvilka som deltogo i det rådslaget. Vid skeende
vändning af dessa, följde dock icke Fröken, T., utan blef
qvar vid gamla systemet; dock så, att bon höll fred med
dem, sedan hon var återhemtad ifrån den tilltänkta utresan,
under 1739 års riksdag."
Efter 1727 års riksdag, då Hornska partiet i Rådet
qväft motståndarne, som äfven geuom sina Holsteinska
sympathier blifvit förhatliga för Hofvet, upphöjdes Gyllenborg,
såsom statsman ur Görtz’ skola, till den underlängsna
frac-tionens chef. Han var af en slägt, som under Carl XI, ej
utan tvetydighet, först gjort sin lycka, och egnade sig
derigenom till representant af den alltjemt fortvarande
söndringen emellan gamla och nya adeln. Med mindre stränga
seder och gladare umgänge än Horn, närmade ban sig lättare
Konungen och steg småningom i dess personliga ynnest; var
såsom förfäderna en konungamaktens ödmjuke tjenare; var
vid de täta befordringstvisterna vanligen af Konungens
tankar; bidrog att hjelpa fram favoriten Uroman, hvars
förordnande till Assessor i Commerce-Collegium sedan blef
riksdagssak; brukade denna tid säga, att Rådet bör råda, ej
regera, o. s. v. Konungen vanns sålunda småningom, men
Drottningen kunde aldrig förlåta partiels gamla Holsteinska
sympathier. Frågan blef således att väcka split mellan
Konungen och Drottningen för att tillintetgöra den sednares
inflytande *). Fördenskull blef Fröken T. framskjuten. Men
ban bedrog sig på henne. Hon blef alltid tillgifven
Hornska partiet och kunde till och med efter Gyllenborgarnes
seger 1739 endast förmås till neutralitet.
När Gyllenborg såg sina planer stranda på samhällets
höjder, ville ban försöka ett j.iclieronta movebo. Aret 1738
företer sålunda ett starkt syskontycke med 1858 års
coali-tionsslämplingar. "Farligheter uppdiktades för att få na-
*) Svenska Akademiens Handlingar XVIII. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
