Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taube, Edvard Didrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Taube, Edvard Didrik. i R
tionen på den lidande sidan"*). Den vänskap, Horn i
sällskapet* syntes visa Engelske Envoyéen Finch, sades vara en
följd af engelska penningar, utdelta i Ministèren, hvarigenom
Prins Fredrik af Hessen-Gassel skulle vinna arfsföljden.
Presterne skulle retas med Fröken Taube; alla missnöjda
personer, som sökt men icke fått tjenster, uppletades. Man
lät dem förstå, det deras frihet kräfde, att den rätt, hvaraf
de sågo sig i mistning, skulle de vid riksdagen sjelfve
förskaffa sig, endast de då skaffade ministèren ur vägen. Den,
som icke lät sådant gälla, fick betalning för att skrika.
Man påpekade nyttan af ett krig, hvarigenom vi, när
Ryssland var sysselsatt, skulle återfå våra förlorade länder,
hvartill ministèren sades vara hinderlig, helst den höll god
vänskap med Ryssland och afslog Frankrikes anbud. Man
var ganska aktsam att noga undangömma alla skäl, hvarmed
Rådet visade sig hafva handlat enligt lag och pligt.
Som man såg, att, oaktadt Lewenhaupts redlighet, dess
begrepp ej var uog vidsträckt att vid riksdagen blifva
Landtmarskalk, var man nöjd endast han förmådde uppreta
Gene-ralerne och Cheferne vid arméen för att rycka commandot
från Bjelke. Till Landtmarskalk utsågs Tessin, hos hvilken
slughet, insigt, vältalighet och alla egenskaper funnos att
vinna en så lätt förtjust nation som den Svenska. Detta
val ansågs så mycket mera lämpligt, som Horn hade del i
de förtretligheter, som 1727 hände Tessins fader. Hofvet,
som hade Horn för sig, trodde, att emedan han de förra
riksdagarne satt sig så väl i nationens credit, då han var
emot Hofvet, skulle han nu ha samma lycka. Uträkningen
slog felt; ty Konungen var ej älskad och penningar
användes ej på den sidan. Mot Tessin uppställdes Presidenten
Palmfelt; hvilken, oaktadt all insigt, blef i anseende till
dess inbundenhet mera hatad än älskad och således ej rätta
mannen att ställa emot Tessin, hvars utvärtes rena väsende
gjorde honom älskad. Horns ålder och sjuklighet
försvagade ock hans verksamma drift. I stället för att hålla
riksdagen i Norrköping, dit inga ministrar knnde beqvämligen
komma, hölls den i Stockholm, på det Konungen ej måtte
sakna Fröken Taubes sällskap; ty hon låg honom mer om
hjertat, än alla affärerna.
När Fröken T. andra gången förmärkte sig vara
hafvande, 1754, begärde hon dimission ifrån Hofvet och bodde
i ett enskildt hus nära Kungshuset, der Konungen dagligen
*) Jfr en utförlig »kiUriog i De la Gärd. Arch. XVII. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
