Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»o
T E « K L , Erik.
I anledning af Carl IX:s förmenta utlåtelse, "af djefla
agg komma djefla ungar", ytlrar Bergius (Småsaker IV. 38)
följande: "Detta ordspråket Lar väl icke alltid sin riktighet,
men ofta nog träffar det dock in, ty man har prof på
sådana slägter, der bela racen intet dågt. Åtminstone kan
detta ordspråk här hafva rum, angående Tegel, ty ehuru
hans skälmstycken icke äro så alldeles uppenbara, och med
sin tillbörliga näpst ansedde, som fadrens Jöran Perssons,
gå finns likväl bevis nog på, att han begått rätt så grofva
streck som han, om icke ännu gröfre. Hvad kunde
gemenare vara, än det försök han hade för sig, att störta en så
ärlig ocb välförtjent Herre, som Fältherren Baron Jakob
De la Gardie var? Hvad mera infamt, än genom lögner och
bakdantan bringa oskyldigt folk på fall och obestånd ända
till sträckbänken? Hvad oförskämdare, än angripa den
dygdig Drottning Catharina Stenbock med bot och tillvitelser,
för det straff, hans far Jöran Persson måst utstå, hvaruti
hon likväl icke hade någon del? Hvad nedrigare, än
undandraga faderlösa barn deras tillständiga egendom, och göra
sig till tjuf och roffare? Detta, med mera, kan om Tegel
bevisas, hvaraf ögonskenligen ses, att ban till arten varit
rätt så ärelös som fadren, och att äplet icke fallit långt
ifrån trädet. Hade han lefvat i samma tider ocb
conjunc-turer som fadren, så torde han väl på samma sätt fått sina
missgerningar umgälla. Hvad dess historia om Hon. Göstaf
vidkommer, som så mycket berömmes, så torde det ej
vara särdeles svårt att visa, det en stor del derutaf är idel
plagium efter andra."
Vid samma tid, som de ofvannämnda rältegångarne i
Hofrätten pågingo, instämdes T. (d. 20 Febr. 1613) inför
Stockholms Kådstugurätt, emedan ban hade "under sitt
välde dels förstört, dels sjelf behållit Arn. Grothusens
qvar-låtenskap" *). Käranden var Messenius, Grothusens måg.
Man grep till vapen, som den tiden voro vådliga nog: T.
utropade M. i rättens närvaro för en papist och
landsförrädare; denne åter den förre för en calvinist och den der
bade förledt Carl IX till mångfaldig härd framfart mot sina
undersåtare. M. fick slutligen pligta med tjugoårigt fängelse
under grym misshandling —, en fläck, som man förgäfves
söker utplåna ur Gustaf Adolfs historia. Att likväl T. med
sin ärfda skicklighet såsom belackare vilsefört Konungen och
varit hufvudsakliga driffjedern till domens omilda verkstäl-
*) Celsius, LBrde Svfiiuke sid. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>