Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Terserus, Jöns Elai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T e it s E r u s, Jöns Elai.
85
derskärlek äfven omfatta den grekiska confessionens
anhängare, af hvilken församlingar funnos in i finska Carelen,
anseende deras afvikande uttryck om den Hel. Andes utgående
ej nödvändigt fordra att vi fördömma dem såsom från
Cbri-sto affallna. Svenonius fann en styggelse i ett sà mildt
bedömmande af "arga hedningar." Ifrigast och med bästa
grunderna förfäktar T. sin öfvertygelse att efter 1505 inga nya
Symboliska böcker kunnat blifva i Sverige antagna, helst
inga kyrkmötcn sedan varit, att således Form. Concordiæ ej
var bindande. Det arket måste dock uttagas (aftryckt hos
Tengström). Först 1829 vann denna hans mening den
seger, att presteden sedan blott upptager de af allmänt
kyrk-möte och hela folket 1595 antagna Symboliska skrifterna,
hvilka grundlagen af 1809 ensamt omnämner. Denna fråga,
som var en sä brinnande riksstridsfråga med prelaterne
Terserus och Svenonius såsom högljuddaste organerne,
bortföll derigenom till slut, att Theol. Licentiaten Carl v.
Rosenstein, troligen i likhet med bela CoDstitutions-Utskottet,
ej mindes rätt huru de öfriga Libri Symbolici tillkommit,
men tyckte sig ihågkomma att det var på ett apokrypbiskt
vis. Tänk när våra stridsfrågor om allmänna och classval
o. d. blifvit af våra efterkommande lika förgätna!
Svenonius fann T:i historik om Form. Concordiæ ett osculatuv
bestiam. Visst stod T. i detta hänseendet öfver Sv. uti
insigt, men i mänga frågor voro de ej så afskilda. Då Sv.
i predikningar fördömde menniskor för vida byxor, ljungade
T. Sitt anathema mot långt hår.
Märkligt är att prestståndet 1604 syntes mest förargadt
af T:i mening alt Joh. Ev. 6 handlade om Nattvarden. Som
utom denna ställning hos Clerus Comit. T. tydligen ej fallit
1 sina politiska ovänners händer, så kan det vara en ny
bevisning på tänkesättens förändring under tiderna, att
troligen ingen enda ortbodox i vår tid ens bemärkt det
äfventyrliga uti att Joh. 0: 54 är anfördt såsom bevisande
bibelspråk för JYs 556 i Lindblomska catechesen, punkten 5,
som uppgifver, att vid Herrans nattvards värdiga begående
hoppet stadfästes om uppståndelsen. Säkerligen ådagalade
likväl de Lutherske theologerne af 1664 dervid större
skarp-sinnighet och bibelinsigt än både T. och vara theologer af
1810; ehuru deras sätt att segra ej hedrar dem. Se
Terserus anklagad och dömd vid riksdagen 1664 ur S. P. Bexells
Riksdagshistoriska anteckningar i Tbeol. Qvartalskrift 1859
2 haft. Vi anföra derur blott di’t sista: "Præses R. diss.
Ep:s Lincop. (ovännen S. Enander) gaf D. Enevaldo det vitt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
