Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingstadius, Johan Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T i N c u’ * ii t n, Juhlin Ailam.
149
hvilket embete tillträddes 1805. Dock skiljdes han icke
helt och hållet frän Universitetet, ty så länge han deltog i
Bihel-Commissionen, återkom han till Upsala eu eller par
gånger om året, gästande hos sin gamle vän, Erkebiskopen,
för att disputera med sin gamle medtäflare.
Utan att förgäta sina nya pligter, såsom Biskop och
Ephorus, fortfor dock T. att helst sysselsätta sig med de
studier, som ban redan i barndomen med så mycken
förkärlek omfattat. Vid firandet af sin 70:te födelsedag
nedlade den grånade kämpen ännu ett offer på
skriflforsknin-gens och vitterhetens gemensamma altare. Utan afseende på
årstiden afbröt ban sömnen, för att sätta sig vid
skrifbor-det, alltid sträng hushållare med sin tid, mindre med sin
helsa. Men af naturen äfven i denna väg starkt utrustad,
bragte han dock sitt lif till nära 80 år. Under de trenne
sista åren kunde ban, väl ej med sin fordna drift, men dock
med redjghet, följa stiftets angelägenheter ända till mot slutet
af året 1827. Stilla utslocknade hans lefnads lampa d. 10
Dec. sistbemälte år.
T. var en hedersman, rättfram, af gammnlt svenskt
skrot och korn. Loftalaren har inklädt detta välförljenta,
aldrig ifrågaställda loford i långa akademiska vändningar,
men detta ord gör tillfyllest för att beteckna kärnan i hans
charakter. Tilläggas kan att han var gladlynt, vän af det
godmodiga skämtet, som dock stundom kunde vara nog
grof-kornigt, dock icke i den grad, som hos hans broder,
Medicinalrådet. Några drag, som måla begge, må tilläggas ur
biograpbien i Pantheon:
"I sill enskilda lif var T. enkel och okonstlad. Han
förstod att vinna aktning ocb tillgifvenhet, som isynnerhet
hos de studerande vid Akademien, under hans tjenstetid
derstädes, flere gånger yttrade sig. Han berättas då hafva varit
road af sällskapslifvet och tillbragt mycken tid i de
elegantare damernas kretsar i Universitets-staden. Pä
ålderdomen, då ban såsom gammal ungkarl lefde i Strengnäs,
kom han sällan eller aldrig ut ur sina rum. Hans broder,
Medicinalrådet L. Chr. Tingstadius, plägade då någon gång
besöka honom. De begge gubbarnas sätt att samtala, närde
råkades, lärer varit ganska märkligt. De yttrade idel
förebråelser åt hvarandra i en ton, som de sjelfva funno
skämtsam, men, som hvar och en annan, som icke visste alt den
härflöt af broderligt bekymmer om hvarandras helsa och
hjerilig välvilja, skulle tagit för ganska bitter.
Medicinalrådet plägade då nästan med våld föra ut den eljest beställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
