Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingstadius, Johan Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Tin c stadius, Johan Adam.
väga, i det att ban bland flera förslagsmeningar var alltför
mycket böjd att gifva företrädet åt den, som syntes honom
poetiskt vackrast, ja stundom på egen hand antaga en
sådan, som för originalet rent af var främmande ocb som nr
philologiska grunder svårligen kunde försvaras. I sjelfva
tolkningen valde T. alltid de djerfvaste, de mest energiska
och lakoniska uttrycken; detta behagade icke Ödmann, som,
nast troheten, ansåg tydligbeten för en öfversättnings
förnämsta dygd. Arbetets fördelning var så uppgjotd, att T.
hade öfvertagit Gamla, Ödmann äter Nya Testamentet, men
bådas arbeten skulle, för att gälla såsom Commissionens
gemensamma, undergå pröfning. Lindblom, såsom tredje
ledamoten, gaf utslaget; men detta var ingen lätt sak, då
han sjelf ej hade någon grundlig insigt i någotdera af de
båda ifrågavarande språken ocb begge gubbarne envist och
ej sällan med hetta förfäktade h\mr och en sin särskilda
mening. Fredlig vän med båda kämparne, och lika högt
värderande dem, loverade ban mellan dem; malicen tillade, att
denne hedersman, för oväldighetens och den goda sämjans
skull, ungefär hvarannan gång dömde till den enes och den
andres förmån. Ödmann, som i hebreiskan kanske var
något underlägsen sin motståndare, brukade åberopa
auctori-teter, för hvilka T., litande på sin egen kännedom af sin
poetiska genius, sällan var benägen att rymma fältet.
Engång, då under en varm disput Ödmann yttrade "vill Bror
se hur den nyaste tyska öfversättningen tagit detta ställe?"
svarade T.: "jag — i din Tysk." l’å detta vis framskred
det nya bibelverket ganska långsamt till Lindbloms stora
bedröfvelse.
Vi vilja nu följa T. på bans sednare lefnadsbana.
Svenska Akademien invalde honom 1794 till Ledamot efter
Biskop Olof Celsius; Vetenskaps-Societ. i Upsala och Skandin.
Sällskapet i Köpenhamn 1798; sex år derefter valde nämde
Samfund i Upsala honom till sin Hedersledamot.
Hedersledamot i K. Vitt. (list. och Antiquitets-Akademien 1805.
Vid Jubelfesten 1793 utnämndes ban till Theol. Doctor;
1800 Ledamot och 1809 Comm. af N. O. Kuappt bar
någon Biskop i Sverige blifvit uppförd på så många
Biskopsförslag: först, 1705, visade Strengnäs stift honom denna
aktningsgärd efter Carl Jesper Benzelius; Wisby tvenne
gånger 1794 och 1790, Vesterås 1800, Carlstad 1805.
Strengnäs andra gången samma år, Erkestiftet så väl sistbemälte
år som 1819. Förut hade ban dock ändtligen 1805, efter
Stiftets andra kallelse blifvit utnämnd till Biskop i Strengnäs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
