Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Tott, Claes - Tranér, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T ii a n £ r , Johan. 200
sig till den stad, der ban lat den gamle lärde Hambraeus
för Ekeblads skuld försmäkta i ett osundt fängelse.
Ake Rålamb försäkrar att T. bade ogemen kunskap 1
fortification. Gezelius nämner om bans djupa insigter och
stora förfarenhet i statsärender. Fryxell erkänner att ban
hade mycken qvickhet och fransysk belefvenhet, hafvande i
Frankrike fått en del af sin uppfostran, och att han var
ovanligt färdig uti adeliga idrotter, så att han vanligen vid
hvarje ringränning vann något af prisen; men att han också
ärft en god del af faderns öfvermod och våldsamma lynne.
Säkert är, att det ej var ett ämne till Konung och att
Sverige bör tacka den, som styr allt, derföre att ban gaf
Grefvarne Pehr och Axel mod alt afböja Christinas förslag i
detta syfte.
Han synes dock ha varit en vida mindre storhet i alla
hänseenden, än den favorit han undanträngde — M. G. üela
Gardie, äfven om man sätter denne i all den skugga, hvari
han lemnats af sitt motparti.
Axelssönernes ätt slöt dock, lysande ännu i det sista
ögonblicket, efter tvenne seklers täfling på olika banor i vårt
land inför historiens blickar.
Skrift: R.R. Gr. Claes Totts Betänkande, tryckt af Loenbom i
Jlaridl. till Kon. Carl XI.s hist. 4:e Saml. 23 st.
(Killar: Gezelii Biogr. Lax. — Stiernraans Höfd.-Minne. — Rådslingdcn. —
Fryxolla Berättelser ur Sv. Hist. — Fryxells Handl. — Da la Gard. Arch. —
Rikshistorierna. — Handl. rSr. Skand. hist. 14 Del.) - N.
TRANÉR, JOHAN.
Född i Torpa socken, af Östergötblands stift, den il
Mars 1770, på Vindicians dag, hvilket namn ban sedan
upptog. Hans föräldrar, som tillhörde bondeståndet, läto
uppfostra honom för sitt yrke, ända till dess ett fall gjorde
denne son oförmögen till tyngre landtmanna-arbeten, i följd
hvaraf ban skickades till Linköpings skola. Han hade då
redan fyllt sina nitton år, och tillgångarna voro ringa;
utsigterna för hans framgång voro således icke gynnande. Men
detta ersattes genom en brinnande arbetslust, ett lyckligt
minne, en snabb och lätt uppfattning, samt en glödande
åtrå efter utmärkelser. Företrädesvis fördes här bågen till
de classiska skalderne, bland hvilka han tidigt föredrog
O-vidius, som blef haus förebild i mer an ett hänseende.
Tidigt bekant med den latinska verskonstens grunder, kände
ban säga med Naso:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
