- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 17. Taglioni-Trolle /
300

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranér, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

T n a n i h , Johan.

Sponte åua carmen numeros veniebat ad aptos,
Et quod tentabam scribere versus erat.

Pä Gymnasii](]) skref ban ofta sina themata på latinsk verc
och var icke sällan färdig före sina med prosan ännu
svettande kamrater.

Vid 25 år, eller 1793, ankom han till Upsala
Universitet, då bristande tillgångar tvungo honom att genom
con-dition för sig förlänga den tillämnade vägen till Parnassen.
Hans patron bodde i nejden af Calmar och då der 1797 ett
latinskt tal på gymnasium skulle hållas i anledning af Kon.
Gustaf IV Adolfs förmälning, utsåg Biskopen dertill den
främmande studenten, som alltid bibehöll denna utmärkelse
i ett tacksamt minne, hvarå bans testamente sednast gaf
vittnesbörd.

Då ban återkom till Akademien, medförde ban tvenne
disciplar, med hvilka ban gemensamt några år efteråt (1800)
besteg Parnassen. Han sjelf var dä 50 år, den äldste
di-scipeln (Lars Cronstrand, död som Lector vid Carlberg) var
18, ocb den yngste (Simon Cronstrand, sedermera Astron.
Professor vid Observatorium i Stockholm), endast 10. Han
ansågs kunnat sjelf vara färdig redan en promotion förut,
men uppskjöt sin philosophiska examen, för att kunna dit
medföra sina begge lärjungar.

Professor Neikter nämnde honom 1802 till Litteraturæ
Bomanæ Docens. Bekant äfven utom Universitetet blef han
först genom några öfversättningar ur Ovidius, som åren
1803, 1800 och 1807 vunno andra priset i Sv. Akademien.
Sedermera började ban i en under en mängd år (1807—22)
försatt sträcka af disputationer utgifva Iliaden på svensk
hexameter, hvilken öfversättning väckte ett stort uppseende,
ehuru icke i allt åtföljdt af bifall. A ena sidan beundrade
man den rbythmiska, strängt regelbundna färdigheten
(hvarvid dock bör erinras, att hans svenska hexameter, bildad
efter den Ovidiska, genom brist på omvexling i tonfallet
eller menings-cæsurerna, är något för fattig ocb enformig),
förmågan i uttrycket af den iinitativa harmonien*), äfven
som fyndigheten i ordval, fintligheten af djerfva
ordfognin-gar, hvarigenom han ofelbart bidrog att rikta och böja det
ännu stela och i akademiska bojor smidda modersmålet; men

*) Se bär några lyckade profställen: Tymjiana tacta boant . . .
Vo,<, tjuos levis obit, tephyris spirantibus air . . . Ecqua proeul fax
sur de fraijrat, q uis fumus ad auras (surgit) . • . Stridet obex, mugit
cardo, ferrata patcscit (porta).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/17/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free