Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Trolle-Wachtmeister, Carl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v Tiiolle -Wachtmeister Carl Axel.
549
skifta. Hertigen mötte Riksdrotsen i Drahantsalen. De satte
sig på en af bänkarne vid väggen. Hertigen tackar i de
förbindligaste ordalag för Drotsens ankomst,, bad att allt
gammalt groll nu måtte vara förbi (sedan Drotsen så
hastigt lät Boheman aflägsnas, hade det varit ett spändt
förhållande dem emellan). Tr.-W. svarade derpå: "Förrän jag
i detta låter mig föras ett steg längre, beder jag om E. K.
Höghets förklaring, huruvida meningen är att sammankalla
Ständerna?" Hertigen jakar. "När utgår kallelsen?" —
Hertigen: "Ofördröjligen." Då yttrade W.: "I sådant fall
är jag till E. K. Höghets tjenst så långt mina återstående
krafter medgifva, dock med anhållan, att innan denna höst,
om jag upplefver den, få träda ur det offentliga lifvet."
Det lofvades.
Enligt den nya Grundlagen blef Rikets Drotz d. O Juni
1800 den förste Just.-Statsministern efter 1809 års
revolution. Hans sista handling som Drotz var att i templet få
sätta kronan på Carl XIII:s hufvud. Honungen, nedstigen
från thronen, omfamnade Tr.-W. och tackade honom för
hans närvaro. Just.-Statsministern Tr.-W. föreslog den
första Högsta Domstolens ledamöter, — "bela Sverige
erkänner att denna uppsättning var utmärkt förträfflig", yttrar
härom Reuterdabl, — deltog någon tid i Statsrådets
göromål, men lemnade i Augusti sin afskedsansökan i Statsrådet
Rosenblads händer, för att frambäras till Konungen, hvarpå
Tr.-W. reste neder till Skåne. Meningen var, att R. skulle
efterträda; men den andre Lundensern i conseljen L. von
Engeström lade sig skarpt deremot. Honungen, villrådig
vid slik tvekamp, uppsköt *). Således var Gr. C. A. Trolle-
*) Det beter härom i en trovärdig mans memoirer, att Engeström
ville hafva en person, som icke kände blifva farlig och fruktade för
öfrigt Rosenblads tillgifvenhet för Adlersparreska partiet. Adlersp.
bade förmått Prins Carl August att hos Konungen tala för R.
Äfven Riksdrotsen gjorde så. Kronprinsens död beröfvade R. sin
mäktigaste förespråkare. E. afgjorde nu hans uteslutande. Konsten var
att få en annan i hans ställe. Gyllenborg vägrade först; det böds
då Just.-R. (sedermera Presid.) Lagerheim, som äfven afslog. Efter
katastrophen d. 20 Juni 1810 lät G. beqväma sig, som fruktade
att få öfver sig i Högsta Domstolen någon alldeles olämplig person.
Om dermed vanns i Högsta Domstolen en lagkunnig inan af oböjlig
oväldigbet och hjertat hedrande samvetsgrannhet utan häftighet,
pro-tectionsanda och inflytelse af personligt bat, så förlorades der i
Statsrådet en man, som kunnat förhindra den inrikes styrelsen, hvilken
Grundlagen förbehållit ingen., att förenas med styrelsen af de utrikes
ärenderna, hvilken synes minst varit dertill bestämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>