Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Trolle-Wachtmeister, Carl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TnotLE-W/vniiTMEisTEi», Carl Axel.
3S3
Bokhandlaren Palm, som blef skjuten för det en Arndts,
jag minns ej nu hvilken, skrift fanns uppförd på en till
Palm ställd factura. Arndts härigenom änna högre
upplagande hat mot Napoleon förde honom genast långt fram i
Gustaf Adolfs ynnest och knöt för honom ett intimt
förhållande med Generalen Gr. Schwerin .. . som ansåg sig som
Preussare och hade alltsedan slaget vid Jena blifvit en
fanatisk fransos-hatare, och krig mot Napoleon var
numera det delenda Carthago, som jemt låg honom på
tungan, hvilken vid 1800 års riksdag delade oppositionens
fran-syskt stämda tänkesätt.–Hvar och en, som ej
instämde i hans mening, stämplade ban i sin häftighet och
intolerans som en usling (Schwerins favoritord), och denna
com-pliment slungade ban den tiden mot alla som omgåfvo
Konungen med undantag af den med honom politiskt
liktänkande Armfelt. Detta nämner jag, emedan Schwerin*) och
denne Armfelt, Sveriges Maréchal de Richelieu, en af de
lättsinnigaste samt mest lögnaktige men tillika mest
intagande män, som vårt goda Sverige frambragt, äro Arndts
af honom sjelf uppgifna förnämsta historiska källor. Arndt
hade sannolikt redan kännt Armfelt under svenska arméens
vistande i Pommern, hvarifrån A. aflägsnades i onåd för sitt
mot militärisk lydnad stridande förhållande mot sin
Öfverbefälhafvare Gen.-Gouv. Essén, från hvilken tilldragelse man
kan härleda alla de smädelser, som Arndt fått sig inblåste
att utösa mot denne ädle man." Följer nu framställning om
Arndts insättande i Comitén, der Riksdrotsen var Ordför.,
och hvarest uppdraget var att, under det en fiende
occu-perat Pommern, der mot folkets vilja införa svenska lagen
(Dr. Schildeners öfversättning ligger i stor upplaga i
Riks-archivet), hvarvid Arndt, enligt den då deltagande PreBid.
Poppii uttryck, bar sig åt som cn narr. "Med snillets rätt,
som ej då var så fulltygadt som det sedan blef, brusade
ban öfver formaliteter, men när han syntes lika vilja
öfver-svämma lagar och inge den unge Konungen samma lust, då
måste Riksdrotsen, som var van att här säga Konungen ej
gerna hörda sanningar, också taga sig samma mod mot den
tyska professorn. Då denne deraf blott eggades, blef han
engång dugtigt snäst, som Riksdrotsen sjelf kallade det.
A. syntes då af detta tilltal få mera smärta, än vrede, att
*) Gustaf IV uppgaf efter sitt fall denne Schwerin såsom den der
förde honom in i Landtvärnssaken, hvilken sedan förde honom till
branten.
BIOGR. LBX. XVII. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
