Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Trolle-Wachtmeister, Carl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v Tiiolle -Wachtmeister Carl Axel. 158
efter det Arndt declamerat: Nie lenchtete eine Idéé durch
diese trübe Stirn, nie eitterle eine Wonne durch dieses
lah-ine Herz.) .... Tili slut: Er war wenigslens nicht viel
schlechter, als die meisten Grafen und Freiherren."... Matt
märker, att han, "som sedan slog Napoleon med en
skrif-penna", ej är den lugna historiens målsman. Rösten är
passionens, fast handen är — den snillrike skriftställarens. Hr
Arndt hade då ännu ej suttit som en af "det eniga
Tysklands" regenter i Frankfurt och erfarit, huru mycket
svårare det är alt styra ett skepp i sturm, än s(å på stranden
ocb klandra styrmännen. Vi må nu ur denna grundsats vara
milde i omdömet om den gamle historikern som
national-ombud, men det måste dock sägas, att Tr.-W. utan geni
verkligen spelte sin röle bättre vid ett riksstyre, än hela
cohorten af snillen i Frankfurterförsamlingen, Tr.-W:rs
strängaste domare E. M. Arndt inberäknad, fast denne först som’
gråhårsman kom till ett riksroder, då Tr.-W. redan som
ung man saltes nära ett dylikt. H. R. förklarar orsaken till
Arndts passion mot Tr.-W. i Studier, Kr. och Notiser 1841
JYl 8. En Comité nedsattes efter Landtdagen i Greifswald
1806, som skulle skaffa Pommern den Svenska Lagboken.
Ordförande deri var Sveriges Rikes Drotz. Arndt var
Ledamot. Han ville här göra sina ungdomsidealer om
lagstiftning verkliga. Det log mot. "Det svenska jernet låter icke
så lätt förflyktiga sig." Derjemte verkade Arndts
fransos-hat eldande på Gustaf Adolfs osvenska politik och detta
behagade ej de svenske inom Comilcn, som föröfrigt funno
löjligt att stifta en svensk lag för ett tyskt hertigdöme, nu
occuperadt af Frankrikes kejsare. Arndts ifver fann ej
sympathier, liksom ej hans insteg bos Konungen, hvarigenom
denne blef ännu mindre mäktig att ställa siua passioner i
bakgrunden af Sveriges interesse. "Delta kunde ej göra den
hänförde tyske professorn synnerligen angenäm för de
kanske icke mycket snillrika ocb ännu mindre poetiska, men
både vidt skådande och djupt kännande svenske
Rådsherrarne. Derjemte var ett uppträde mellan Riksdrotsen ocb
Arndt "förkrossande" för denne (s. 60). Härom yttrar en
ännu lefvande memoirförfattare: "Jag såg ofta Arndt. Han
förekom mig då sådan ban alltid visat sig i sina skrifter,
snillrik, ofta djuptänkande, varm för frihet och för allt
ädelt hos menniskan, men fantastisk, alltid öfverilande samt
dertill hätsk. ... När han som flykting bitkom, var ban
ganska naturligt i en mera exalterad sinnesstämning än vanligt,
i följd af det blodiga nidingsdåd, Napoleon hade begått pà
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
