Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T b s • i fi, Nicodemus d. y.
öl
Första förrättningen efter hemkomsten 1080 var att
bestyra om Drottningens kröning.
Sedan fadren 1081 aflidit, erhöll T. Konungens
fullmakt att vara både Slotts- och Hof-architekt med 1200 dlr
s:mt i lön, jemte Konungens ordre till Stockholms magistrat
1082, att T. skulle efter fadren förestå stadens publika
byggnader för samma lön, som fadren åtnjutit. (Huset
Tessin I. 335).
År 1081 antogs T. ock i Enkedrottningens hof att
förestå alla hennes byggnader mot 1000 dlr s:mt i lön,
"hvarvid jag då först formerade desseinerna uppå Drottningholms*),
Ulricsdahls och Strömshols trädgårdar, jemte hvad vid sjelfva
byggnadernas fullbordan ännu syntes requireras, hvarvid
Hennes K. Maj:t det nådigaste nöje har låtit förspörja, så
att H. Maj:t mig benådat med charakteren af dess
Kammarherre jemte den förökning uppå Kammarherrelönen, som
ifrån min förra lön differerade." (Anf. st. I. 337).
För att underlätta T:s arbeten utfärdade Carl XI under
Lindschölds contrasignation 1082 ett öppet Bref för T.,
som föga ohöljdt sårar den personliga friheten hos
arbets-classen. Erinrar man sig härvid tillika den samtidiga 1086
års Stadga angående tjenstfolk och legobjon, hvarigenom
gamla förordningar i samma sak skärptes, så synes det i
ringare vilkor stadda folket ingalunda vunnit på
souveraine-teten, som dock sorgfälligt sökte skenet af en demokratisk
rigtning. Som vanligt, var det egentligen den grå-liberala
och skrymtande låg-adeln, som gick i spetsen för
reformerna, och drog musten af nybildningen genom att klifva
upp till de högsta platserna o. s. v. Skådom den nya
demokratien! För att få godt pris pä soldater och dagkarlar
förbjöds 1086 bonden, allt efter dess hemmans storlek,
att hafva hemma hos sig öfver ett visst antal af barn eller
tjenstfolk. Äfven klagas i stadgan, att allmogen gifver sitt
folk "sådane fördelachtige vilkor, at the med ingen lön
mera stå till upväga", blifvandes omöjligt att få knektar,
"så framt en och annan af allmogen skulle stå fritt att
antaga och försvara så mycket manskap, som honom lyster."
I ofvannämnda Bref åter för Tessin förbjudas de arbetare,
som T. önskar begagna, att söka arbete hos andra.
Det heter, att som "en och annan svårhet" möter T. vid
*) Fadren hade börjat bygga detta slott och hunnit upp under
taklisten. Det återstående, med inredningen och trägården, var
alltsammans efter sonens idéer. Berch III. 183.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
