Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Nicodemus d. å. 58
dess arbete, "så vid slottet som i staden, i thy att de
handtverkare han behöfver och påkallar, antingen vägras honom,
eller ock så omvexlas, att han, i stället för gode och
till-vande, får ofta oduglige och ovande igan; fördenskull hafve
Wi nådigst godtfunnit härmed att förklara och befalla, att
ingen, eho han ock är, må vägra honom att bruka på Wårt
slotts- och statsarbete de handtverkare och arbetare, som
han helst vill och finner vara de bästa och skickligaste,
hvilka jemväl skola värn förpligtade, på hans befallning,
utan vidare ål frågan hos andra, att infinua sig" m. m.
Brefvet kan läsas i Huset Tessin I. 357*).
Huru svenska folkets "urgamla" rätt att sig sjelft
beskatta samma år iakttogs, visar sig af Duræi Dagbok öfver
riksdagen 1682 sid. 85: Konungen "befallte, att
Ständerna skulle taga sig något närmare (det var fråga om 16
tunnor guld); dem skall intet vara tillatet att skiljas, innan
de gjort sådana förslag, som till den summan kunna förslå."
Vid denna tid byggdes efter T:s ritningar mycket både
i Stockholm och på landet, vid kungsgårdar och privata
hus. Isynnerhet ville Enkedrottningen utvidga och pryda
sina slott Ulriksdal, Strömsholm och Drottningholm;
hvartill en mängd projecter förfärdigades, som dels genast
utfördes, dels uppskötos och icke kommit till verkställighet.
Men som nu Konungen började tänka på ett nytt slott i
Stockholm, hvarvid behöfdes att förskrifva utländska
biträden, beslutades, att T. skulle åter resa utrikes**), försedd
♦) År 1698 utkom äfven en Kongl. Resolution, tryckt i linset
Tessin II. 296, deri T. gifves rätt uli att hufva afsatt en
Murmästare-ålderman m. m. och föröfrigt påhjudes, "det ingen af Emhelet
skall underslå sig att göra någon pojke till gesäll, mycket mindre
någon gesäll till mästare förr än Kammarherren gifvit dertill dess
approbation och finner honom dertill capable och duglig; skolandes
jemväl alla murmästaregesäller, när de först komma till Stockholm,
vara förpligtade att angifva sig hos Kammarherren, på det han må
kunna göra sig underrättad om deras förhållande och employera de
skickligaste till K. Maj:ts eget arbete, eftersom ock alla gesäller och
drängar, som lyda under inurmästareembetet här i staden, skola vara
skyldige, på Kammarherrens anfordrun, straxt och utan försummelse,
att infinna sig på K. M»j:ts eller dess högtärade k. fru moders
arbete, då jemväl Kammarherren skall stå fritt, elter dess behag,
derutaf utvälja de bästa" m. in.
*») Kongl, passet eller Litteræ snlvi passus är dateradt d. 27
Apr. 1687 och finnes på latin i Riksregistr. fol. 6.10. Resan
anträddes uti Maj i sällskap med Hof bildhuggaren Rurch. Precht,
"en noga kännare af fornåldern och de granna konsterna och
vetenskaperna" (Galim). Jfr dock Tessiniana, sid. 556.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
