Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
T ii s s 11», Nicodemus d. y.
»ig på sitt förra yttrande, att endast de angelägnaste
sakerna kunde företagas, som göra honom till statshrottsling.
Den 27 upprepade T. sitt yttrande om skycdsamhet i
anledning af Czarens befarade åtgärd. Cronbjelm erinrade
om laga dom. T. förklarade sin mening ingalunda vara,
att G. ju icke borde dömas, men allenast, att tiden ej
borde utdragas med många punkter och vidlyftiga skrifters
undersökande, utan alt man endast borde taga tre eller fyra
af de allra angelägnaste, af fruktan att Czaren eljest lägger
sig ut för honom. (Cederschöld, Riksdagen 1719, Bihanget,
sidd. 2—12; Huset Tessin*) V. 62—09).
Den 30 Jan. 1719 var G:s sak åter före i Rådet. T.
trodde, att så snart domen vore fälld, skulle de, som hafva
hans penningar om händer, taga sina försigtighetsmått, och
att det derföre vore väl, om man genom uppskof kunde
vinna några tunnor guld. Men om så icke är, kunde ban
ej inse, hvarföre det skulle dröja. — Drottningen trodde
det icke vara bra, att tiden utdroges. — T. frågade om det
af acterna finns, att han distraherat medlen. — Den
tillkallade ordföranden i Commissionen, Ribbing, svarade: Ja,
menande, att det väl skall fås igeu, när folket kommer
fram. — T. frågade, om man, derest hans lif blefve
förkortadt, skulle kunna få rätt på medlen; och hemställde
sedan, om man ickc, sedau domen blifvit afkunnad, kunde
gifva honom hopp om mildring, derest han ville bekänna
hvar penningarne sticka. För att undvika en infam och
van-hederlig död, torde han uppvisa några tunnor guld;
kunnande dödssättet och hoppet om en lindrigare död bringa
honom att bekänna sanningen. (Cederschöld, anf. st. sidd.
27S—279).
Den 12 Fehr. öfverlade Rådet om verkställigheten af
dödsdomen. Banér, Sparre, Taube, Duker, Mörner,
Meyerfelt, Gyllenstjerna och Cronbjelm begärde lindring i domen,
så vida att all vanhedcr, begrafning ä galgbacken o. d.
skulle undvikas. Äfven nu var T. den strängaste; ban
menade, att sedan eu så ausenlig Coinniission dömt honom och
delta äfven blifvit adeln kungjordt, vore rådligast att låta
dervid hero. För öfrigt sade han sig ej hafva några skäl
till en lindrigare mening, såsom okunnig om de särskilda
vota inom Commissioneu. För exemplets skull ocb för att
*) För framtida forskare anmärkes, att, di detta skrifves, icke
mer än första häftet af fem t* delen utaf Huset Tessin utkommit, si
tttt vi för fortsütliiiugen äro i saknad uf denua rikhaltigt källa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
