Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71 Tessin, Nicodemus d. tj.
så myckct mer afskräcka andra att blanda sig i rikets
styrelse, skulle ej vara orådligt att påfinna något temperament
härutinnan, som på andra orter plägar vara brukligt,
nemligen att upprätta ett monument, som lemnar efterverlden
att känna, huru förhållandet varit, på det främmande så
mycket mindre må intränga i riket och underkasta
under-sätarne sådana våldsamheter, som han förmått och
åstadkommit.
Den 13 Febr. discuterades om Görtz’ silfver i anledning
af Gyllenborgs begäran att begagna det. T. medgaf väl, alt
något kunde synas vara att säga på att bruka G:s egendom.
Men som han så länge brukat Sveriges egendom; sä mente
han, att silfret kunde, oro vapnet bortskrapades ocb
skölden lemnades tom, brukas till dess räkningen blir uppgjord
och arfvingarne då, derest G. befinnes icke vara någonting
skyldig, få silfver eller penningar igen. — Cronbjelm
yrkade, att silfret borde sequestreras, men ej begagnas. — T.
fann dervid så mycket miudre svårighet, som G. ännu ej
gjort reda för alla de plåtar, han utskeppat. (Cederschöld,
anf. st. sidd. 335 — O).
Den 23 Apr» begärde Secreta-Utskottet T:s votum
angående mynttecknen och finanserna. Deraf visar sig det
slora eländet i landet. Redan då T. 1712 kom i rådet,
voro finanserna i det slätaste tillstånd. Man var alltid i
största embarras, så snart frågan blef om penningar.
Presidenten i Kammar-Collegium och Stats-Contoret hade under
hela tiden föga annat svarat än: "hvarest skola vi det taga?"
Tillståndet hade en gång varit så slätt, alt man ej kuunat
få sex Carolincr, utan hade Ebrenprcutz ^gifvit dem af sitt
eget till en skeppare, som skulle gå till Åland. Som T. ej
kände, att. några contanta penningar sedan den tiden
kommit i landet och riket med de förlorade provinserna mistat
30 t:r guld af de 06, som förut gjorde dess inkomst, samt
banken dessutom skulle ba 14, då endast 16 återstode för
statens behof; kunde ban ej begripa, hvarifrån medel skulle
fås att bestrida nödvändiga utgifter, när mynttecknen och
sedlarne på en gång casserades, viljande vara utan ansvar
för hvad deraf kunde följa. Då T. alltid trott, att
mynttecknens hela inlösning aldrig stode att åstadkomma och
jemväl att bela casserandet pä en gång skulle göra oss
maktlösa; hade han trott att delta kunde ske på 12 är sålunda,
att alla mynttecken nu utbyttes mot sedlar, som med hvarje
är förlorade af sitt ursprungliga nämnvärde eller 1 mark
kopparmynt på hvarje dlr s:mt. Tillika anmärktes de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
