Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tniiifi, Carl Gustaf.
till största delen med Horns anhängare nu fyllda Rådet enigt
och strängt. Rådets sjelfständighet grundlades 1723; det
Hornska partiets derinom 1727. Dock blef ej segren
långvarig. Emellertid är T. nu ställd i oppositionen. Han skulle
se Ständerna stiga på Rådets bekostnad och på den
vägen återkomma till inflytande ocb makt.
Så snart 1723 års riksdag var förbi, under hvilken
Ständerna afslagit Konungens bestormning på
Regeringsformen samt omgärdat sjelfva regeringssättet med den nya
Riksdagsordningen, tog Rådet uti alla saker en sträfvare
hållning och höjde ansenligt axlarne. Strängheten ökades
dagligen. Man finner uti resolulioner, utgångna från Rådet, en
skarpare stil, hvilken dock mycket stegrades efter 1727 års
riksdag, då den rådande factiouen hade alldeles knäckt
root-styrkan. När Stånden vid riksdagar eller eljest inkommo
med Besvär, Supplicationer o. d., blefvo de ofta snästa;
enskilde personer blefvo i småsaker hårdt straffade: man
syntes hysa en afsigt att hålla nationalandan nere. En
utfattig bonde, Sven Persson, hade vid mantalsskrifningen
undandöljt en person. Han dömdes till 20 dlr s:mt böter,
men kunde som utfattig ej betala. Götha Hofrätt
underställde huru han skulle straffas. Rådet svarar d. 10 üec.
1720, att ban skulle löpa tre hvarf gatulopp, hvart hvarf
räknadt till 8 dlr. Af denna art voro många andra domar;
hvilket allt väckte ond blod så väl i orterna der
exsecutio-nerna skedde, som 1 Stockholm, der man nog uppmärksamt
bevakade en med stora ord vid denna tid omtalad svenska
folkets upphöjelse ocb slafveriokets afkastande. Härigenom
bände, att, då Tessin, Gyllenborg, gamle Höpken, Fersen
ocb flera bolsteinskt sinnade började blåsa emot Rådet,
mänga föllo dem till och deras tänkesätt omfattades af alla
missnöjda i arméen och bland de civile. Sådan var en väg
till Hattarnes uppkomst. Den andra vägen låg inom
Riddarhuset, grundad på söndringen mellan nnga och gamla
adeln, ehuru delta namn då aldrig nyttjades. Horn omgaf
•sig gerna uied gamla namn: Bondar, Bjelkar, Gyllenstiernor.
Detta stack i ögonen på dem, som alltsedan enväldets
seger sett sig företrädesvis framhållna, samt på deras vänner
och likställda. Grunden till osämjan låg dock uti 1727 års
förmenta förföljelser emot Wellingk, Liljenstedt,
Gyllenborg, Cederhjelm och N. Tessin. Chefer för unga adeln och
riket ||||flöto öfver 30 tunnor guld i subsidier, utan att dirföre gifva
ch mail eller cu hfist sadla låta." Bonde, sid. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>