Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T ë s 11 n , Cai l Gustaf.
80
nya oppositionen blefvo Gyllenborg och C. G. Tessin. Den
förre kora sednare med i öppna spelet, ehuru ban ifrån 1727
verkligen styrt såsom hufvudman. Som unga adeln ej såg
sig kunna vinna sina afsigter utan biträde af utländska makter,
vände man sig till Frankrike; och här gick således tredje
vägen. Den fjerde, som egentligen var den ursprungliga,
men alltmera kommit i förgätenhet, slingrade sig omkring
den Holsteinska successionen.
Frankrikes interesse uti att hafva Sverige på sin eida
blef af förhållandena allt mera stegradt. Visserligen insåg
det ej genast hvilken olägenhet det kunde hafva af den
nya Ryska makten; men delta blef redan klart, då Polska
kungavalet genom Rysk åtgärd utföll alldeles emot
Frankrikes ansträngningar. Ännu bättre märkte Frankrike hvad
klockan var slagen, då Tyska riksarraéen under Prins
Eugène 1755 förstärktes med en corps Ryska trupper.
Uti Europa gjorde man många beräkningar på utgången
af Frankrikes arbete för Stanislai återinsättande på Polska
thronen. I Sverige gjorde man sig stort hopp om denna
conjunctur, då man i Stanislaus såg en Konung, som vore
Sverige förbunden och liktänkande emot Ryssland, hvars
eröfringar svenska folket längtade att få återtaga. Man
hade således gerna deltagit i Polska sakerna. Men när
Ryska vapnen och Sachsiska penningar genast gåfvo gamla
hofpartiet i Polen öfvervigt och Danmark äfven i Nov. 1755
började värfva samt öka sin krigsmakt för alt hålla oss
tillbaka, så förföll hoppet att kunna profitera af denna
ställning. Emellertid behandlades Polens affärer såsom en svensk
partisak, för hvilken isynnerhet en mängd illa lönte eller
alldeles lönlösa officerare ifrade. Horn och Rådets pluralitet
sågo ock, att tiden ej var inne till hämnd på Ryssland; men
för att dock svalka de bellefrade samt cajolera Stanislaus och
Frankrike, gafs tillstånd åt sveuska officerare att gå i
Stanislai tjenst. Holland och England började äfven rnsta, för
att icke låta imponera på sig af någon krona, såsom
särskildt Holland förklarade i Nov. 1755. Preussen visade nog
benägenhet för Rysslands afsigter. Då Polska Regimentarien
Poniatowski i Nov. 1755 begärde af Konungen i Preussen,
att Ryska trupper ej skulle tillåtas frilt tåga igenom dess
stater, svarades, att detta komme för sent; det vore redan
beviljadt, dock med vilkor att Danzig ej skulle angripas,
hvilket Ryssland ock lofvade, så framt Danzig ville vägra
Stanislaus frihet att uppehålla sig i staden. Således var
Konungen i Preussen bättre Ryss, än man af hans förhållande
till Sachsiska huset skulle väntat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
