Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Tessin, Carl Gustaf.
presentation honom var ålagd utan att gifva en lysande féte
ät hofvet. Anländ till Stockholm, inrättade Lovisa Ulrika
en liten orden, de VUnion, egentligen för de henne under
resan uppvaktande damerna. T. blef den ende mansperson,
som deri intogs.
Allt hvad T., säger Geijer, gjorde för konungamakten
i Sverige, stannade vid inrättandet af Riddarordnar.
Konungen i Preussen och Lovisa Ulrika öppnade med T. i
Berlin 1744 en hemlig öfverläggning om konungamaktens
utvidgande i Sverige, hvartill ordnars införande uppgafs som
ett medel. Vid 1747 års riksdag föredrogs saken blott och
beslutades i Secr.-Utskottet, utan att Ständerna hade
hvarken begrepp eller kännedom derom. Saken drefs
isynnerhet af unga hofvet, T. och Höpken; äfven för att hindra
inflytelsen af Ryska ordnars införande. Fredrik I ville,
kanske just i afsigt på sistnämnda förhållande, lägga hinder för
denna nyhet; men motståndet slappades, sedan gunstlingen
Broman kraftigt företagit sig att understödja den. B. blef
ock sjelf decorerad. Ungern v. Sternberg stödde sin
proposition i Secr.-Utskottet, efter samråd, på det skäl, att
man fått veta, att Ryske Envoyéen då ämnade hitskaffa flera
riddareband till att styrka sitt parti. Detta blef ock
förnämsta skälet till bifall; hvarefter ett bref till K. Maj:t
uppsändes vid slutet af riksdagen, hvilket ej öppnades förr än
Ständerna voro skiljda, hvaruti begärdes
Ordensinrättningen. Vid riksdagen 1752 ändrades utnämningsrätten på det
sätt, att den uppdrogs Konungen ensam. Gyllenborgarne
drefvo det igenom och ådrogo sig derföre mycken bitterhet,
isynnerhet Henning Adolf G. såsom Landtmarskalk. Denna
omständighet gjorde riksdagen genast så tung för G., att
ban föga tjenstgjorde som Landtmarskalk, utan Brahe fick
vicariera. G. var känslig och kunde ej bära adelns häftiga
missnöje härför, utan blef sjuk af chagrin. Skälet,
hvarföre utmämningsrätten uppdrogs Konungen, var, att
styrelsen och vården af så beskaffade saker ej kunde anförtros åt
någon redoskyldig och till ansvar förbunden person eller
corps; hvarföre ock Konungen sedan blott hade att rådföra
sig med Capitlet. En stor del af dessa omständigheter
påpekas i Frih. Joh. Gederhjelms memorial i Secr.-Utskottet
d. 14 April 1766 i anledning af Kallings utnämnande till
Ridd. af Ryska St. Andreæ-Orden, hvilket skedde på
Östermans anstalt, då K. blef förbigången med Svenska blå
bandet. C:s afsigt var att sätta i fråga, om K. vidare borde
få bära Svärds-Commendeurs-bandet. C:s dictamcn trycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
