Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Carl Gustaf.
137
dagar efter sedan K. -Maj:t (oui jag rätt minns i Fehr. 1752’)
nedskickat till R. Ständer dess nåd. proposition att förläna
mig Leckö på min ocb min k. hustrus lifstid, fick jag först
derom kunskap, då jag genast gick neder till H. Maj:t,
tackade för dess nåd, hvilken jag mig dock und. undanbad, i fall
det funnes röra Hofmarsk. Hjertas rätt ocb välfärd. ... På
sådant sätt är Leckö mig lottfallet. Herren är visserligen
mitt vittne, att jag ej begär min nästas gods eller någonsin
sökt mig det alt tillskansa; dock anser jag slik
désinteres-sement och obekyinmersamhet om egen förkofring snarare
som ett temperament än som en dygd, af hvilken jag
kunde mig någon förtjenst tillvälla. Nu, sedan jag fattig är,
rinner mig i ofta i högen de girigas favoritspråk r den som
ej sörjer för sig och de sina, är värre än en hedning. —
Konungens beröm och min tacksamhet ökas derigenom, att
jag utom ansökning bekommit förläningen på Leckö."
Presidentskapet i Cancelliet afträdde T. d. 20 Mars till
Höpken; men fortfor att till riksdagens slut vara ledare i
Rådets gemensamma sak. De allierade hofven — äfven det
spanska, hos hvilket T. ej var personligen känd —
betygade honoin uti högst smickrande bref från Statsministrarne
sin saknad vid hans afgång.
Mot riksdagens slut sammanträdde Rådet d. 24 April
till öfverläggning öfver de förutnämnde ryktena och
an-fallena. Enhälligt beslöts uppsättandet af en jemförelse
mellan rikets tillstånd 1747—51 samt att frågan om
Reger.-formens rätta förstånd tillika skulle Ständerna underställas.
T. åtog sig att författa memorialer i begge dessa afseenden.
Det förra, infördt i Tessiniana, s. 158 ff., lemnar ett högst
lysande resultat, jemförligt endast med åren 1727—51. I
det sednare yttras: "Nödvändigheten tyckes äska, att R. Råd
vid detta tillfälle yttra sina vördsamma tankar huru de
Sveriges regeringssält egentligen anse, på det R. Sialider sjelfve
inåtte kunna rätta sine Fullmäktige, i fall de å ett eller
annat sält sig misstaga. ... R. Råd äro R. Ständers ansvarige
fullmäktige; de ega råda ocb ej regera. ... Regera
betyder här, efter det begrepp R. Råd derom hafva, att yttra
sig öfver de förekommande mål efter behag och godtycke*)
samt utan bifogade skäl till meningens bestyrkande. Råda
deremot är att inför protokollet andraga sina und. tankar,
grundade på skäl och omständigheter, då ett sådant votum
gäller vid beslutets författande, allt efter som pluraliteten
*) Redan Lundius bade ställt orden regera och handla
godtyckligt såsom synonymer, ehuru med annan syftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
