Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tollstadius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 t ’ Tollstadius, Erik.
heten* Fader" Christus (Es. 9: 6) begyntes i Anden redan i
tiden. Vare välsignad och oförgätlig hans dyra åminnelse!
Oet är inför Gud sanning: med denne man bade Gud i
Svealand och dess hufvudstad, så länge ban lefde, en sannfärdig
sedes apostolica, hvars plats var först Skeppsholms, sedan
St. Jakobs ocb Johannis församlingar. Hvad han uträttat i
sin tid, till själars räddning, är omätligt och öfver
men-niskotanka och kan ej fattas och ses, förrän det på Christi
dag af Gud uppenbaras: hvad han skulle hafva uträttat, om
ban blifvit trodd, upptagen och begagnad af kyrkostyrelsen,
är öfver föreställning. Svenska kyrkan skulle då lyst, som
en Christi Brud, öfver christna verlden; ty Christus var här
kommen till sitt fullbordiga ålders mått i en Christen.
Nu lyste han nästan ensam, som en stjerna i natten, men
en stjerna af första ordningen.
Tollstadius uppträdde nu som Pastor, Predikant och
Själasörjare i egen församling och höll sin Inträdespredikan
Allhelgonadag samma år 1725. För denna befordran hade
ban icke tänkt en tanke, än mindre tagit ett steg. Han
kunde derföre med så mycket fastare tillförsigt emottaga
den såsom af Guds hand, försyn och skickelse. Osökt hade
han väckt uppseende, framkastad, såsom fordom Luther,
endast af sin redlighet. Det var naturligt att nyfikenbeten, om
icke annat, skulle skänka honom, om icke lärjungar, dock
åhörare öfvernog. Alla ville se underdjuret, huru det
kunde se ut, som bestått en sådan dust emot allt lärdt, högt,
rikt och mäktigt inom landets kyrkoordning, och icke
allenast behållit kappan och lifvet, utan vunnit befordran
derigenom. "Noten var utkastad och församlade, till en början,
både goda och onda." Den lilla träkyrkan måste för trängsel
utvidgas och ombyggas. Icke blott den så förstorade
kyrkan öfveruppfylldes, äfven allt rum utanföre betäcktes af
menniskor. "Folksamlingen liknade den vid en eldsvåda",
säger biographen; men stilla och mild tändes trons låga vid
det ljus, som utgick och brann med ljudet af predikantens
evangeliska förkunnelse. Här var något outsägligt, som allt
intill vår tid efterlefvande åhörare betygat. Här utgick detta
Petri "ljus, som lyser i det mörka rummet, den fallna,
förmörkade menniskosjälen och anden, till dess det dagas och
morgonstjernan af Jesu namn, uppgår i hjertat."
Tollstadius lärde med makt ocb icke såsom de Pbariséer, ty han var
redan och blef allt mer och mer invigd i sitt kall af Jesus
sjelf. "Det var undransvärdt att se och höra", säger hans
«amtida biograpb, "huru säkra och ogudaktiga menniskor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
