Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tollstadius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 t ’
Tollstadius, Erik.
han lydigt, som ett barn, tå ofta man tillsade. Desse
herrar, som väl visste hvilka smärtsamma plågor sådana
sjukdomar, som hans nu voro, medföra, förundrade sig öfver
hans tålighet och bekände med tårar, att dem icke
förekommit en s& tålig patient. — Några dagar fore hans sista
inträffade den stora vådeiden på Söder, i hvilken 000 hus
och gårdar förtärdes af lågorna och deribland Maria kyrka.
Man frågade honom under det den påstod, om haD oroades
deraf? "Det är ju allt timligt och förgängligt", svarade
han. "Gud bevare de arma menniskorna, att ingen må
omkomma, och låte de fattiga husvilla få barmhertighet af sina
medmenniskor!" När man anmälte att Maria kyrka var
antänd, sade ban: "Det är rätt för Gud. Det sker intet ondt
i Staden, som Herren icke gör." Det enda, nom sårade
honom, var att hans husfolk och närmaste*) jämrade sig
öfver hans förestående bortgång. "Gråten icke öfver mig, sade
ban, J bedröfven mig dermed; bedjen heldre Gud att hans
vilja i Christo Jesu måtte ske" —, hans vanliga ord vid
döendes läger. Vänner, Bröder och alla, som han såg
bedröfvade öfver sin foresedda hädanfärd, hänvisade ban i
himmelskt sinne till Paoli stora ord i Ëbr. 7: 22: "Så mycket
bättre Testamtnte hafver Jesus upprättat. Desse äro månge
prester vordne, derföre att döden lät dem icke blifva; men
denne, efter Han blifver evinnerliga, hafver ett ofàrgängligt
presterskap. Hvarföre han ock kan evinnerliga saliga göra
dem som genom Honom komma till Gud; och lefver alltid
och beder alltid för dem." Han var, såsom alltid under sia
helsas dagar, ödmjuk, mild, kärleksfull mot alla, som
kommo att besöka honom. När ban slutligen litet eller intet
förmådde att röra sin tunga, gaf han dock genom vänliga
blickar och händernas rörelse sin välvilja tillkänna. De
sista ord, som hördes af hans mun innehöllo ett svar på
läkarens fråga: Huru ban nu befann sig? Efter någon
tystnad, — ordet kostade honom möda — sade ban: "Jag
brinner i längtan efter Jesum." Och härmed tystnade för tiden
denna heliga röst, som talat så mycket till Jesu Christi
bekännelse, Guds ära ocb själars frälsning. Barmhertige Gud!
när skall du sända den ocb dem, som vidtaga offentligt och
öppet der, hvarest denne din tjenare slöt?**).
*) Bana goda fra bade dött ti år före honom och två deras bara
före henne i deras spädaste barndom.
**) En toda lärjunge vet man inom presterliga kallet, ehuru
många utom dat, hvilken värdigt o«h troget •fterföljdtc kaat fjät. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
