Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulfeld, Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KG
U l p e l i), Corfitz.
holm d. 8 Juli och var i Kungens credit. En myslisk
person fortfor att uppenbara U:ds målt ock steg för danska
Ministern. Fruarna Ulfeld, som kallas fröknarna Leonora
ocli Hedvig, voro ej buune vid Carl Gustafs ocb Hedv.
Eleonoras biläger. I Nov. 1654 kom U. ut från Kungen i
alteration. Om denna U:ds vistelse i Stockholm ha de
Hofman och Fryxell m. fl. utförlig berättelse, hvartill vi hanvisa.
Då Danmark ville krig 1657 , kom Carl Gustaf med den
önskade sällheten till dem. JNu syntes U. vid hans sida.
Pu-fendorf yttrar sig mer än en gäng om hans brinnande
ifver att krossa K. Fredrik. Vi ha sett drag ur det öppna
bref bau sände Jutlands adel. Svågern Holger Wiad stack
ögopen ur U:ts porträtt och återsände honom det. Man
afskydde "förrädaren." Men han lät ej modet falla. Med
Fredriksuddes eröfring, hvarvid förräderi misstankes hos deu
gamle Kiksmarsken Anders Bilde, var Julland för Dansken
förloradt ocb Fyen hotadt. K. Fredrik ernade i första
förskräckelsen fly till Norge. Nu skref U. nya bref med
uppmaningen att öfvergifva Ii. Vredrik, som ej förmådde skydda
danska adeln, hvarjemte han söltte tillintetgöra friheten och
införa erviildet. Carl Gustaf deremot, till hvilken de borde
fly, kunde skydda adeln med sina privilegier. Men äfven
dessa bref voro ulan verkan. Danska adelns flesta och mest
tänkande medlemmar synas varit glade alt Konungen kunde
skydda dem som hofadel ocb embetsmän, sedan folket
ej mera kunde fördraga dem soui regenter. U. kunde i
sin exaltation ej tänka lika långt.
Stor inverkan fortfor U- deremot att öfva på Carl
Gustaf. Då hela svenska generalite’let bestred det oerhördt
djerfva förslaget alt gå på isen öfver Stora Bält, verkade
U:ds otåliga ifver mer, än alla Geueralernes skäliga
betäuk-ligbeter. Äfven nu talar Pufendorf om U:ds brinuande
ifver. Blott ett uppskof kunde de afstyrkaude utverka.
Gången mot Laaland syntes sedan U. betänklig, då Dahlberg
den tillstyrkte. Naekskows fästning på Laaland eröfrades
genom U:ds tal om K. Fredriks oduglighet och svenska
Konungens oemotståndlighet och råd. Men deuna vältalighet
stolte på grund, då U. såg sig närmast målet. Han bad,
ban besvor den lycklige härförareu, som nu stod på Seeland,
att gä directe på Köpenhamn, delhronisera Fredrik och lägga
under sig Danmark och Norge, Danmark åtminstone intill
Stora Bält. Carl Gustaf svindlade och lät ögonblicket gå
förloradt, oaktadt Tott ansvarade med sill hufvud för
framgången, — han som dock ansåg, alt U. ej borde anväudas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
