Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulfeld, Corfitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u l r u l i), Corfitz.
som sändebud till danska Kungen. Men nu vax Carl Gustaf
särdeles envis i siua betänkligbeter. Hoppades ban att U.
skulle lättare kunna framkalla Danskarnes anbud af kronan,
om Carl Gustafs kulor ej retade stadens befolkning? Då
Danskarne erbödo Skåne, Halland ocb Bleking, begärde U.
dessutom Bornholm, Anliolt, Less, Hven och Saltholmen
(allt soiu skulle sätta Köpenhamn under Svenskarnes
kanoner), Ditmarschen, Pinneberg, Bohuslän, Aggerhus och
Trondhiem, halfva Oresundstullen, alla danska troppariie,
tolf de bästa örlogsskeppen och en million Rdr. Derjemte
borde Danmark frånträda alla för Sverige skadliga förbund,
ej släppa främmande flottor in i Östersjön, skaffa svenska
bären qvarter och ge Ulfeld och Hertigen af Holstein full
skadeersättning. Detta var ett härdare kraf än Shylocks af
en mark kött ur köpmannen i Venedig. Hurudant
kungarike skulle Danmark derefter varit? U. ansåg väl omöjligt
att Danskarne ej hellre skulle bortskänka sin d y n as t i. Men
— ban bedrog sig. Man gaf de bästa begärde provinserne
och Carl Gustaf ätnöjde sig dermed.
U. fick nu någon ersättning af K. Carl X för de
skingrade unionella drömbilderna. Den 10 Mars gafs honom, nu
inera Gouverneur öfver Skåne, residerande i Malmö*), der
Kung Carl X då var, Söfdeborgska grefskapet jemte
(lerre-vads kloster med underlydande gods och förut hade han fått
dryga peuniugförskotter ersatta. Då följande månad U.
spordes sjuk ■— kanske mest af bedragna förhoppningar — skref
K’ Carl d. 8 Apr. från Götheborg ett condolancebref med
tillförsäkran att, i häudelse af U:ds frånfälle, med all
kunglig huldhet draga omsorg om hans gemål och barn.
Äter uppvaknade U:ds idé, oro ock skäligen
metamor-phoserad, i Carl Gustafs bröst. Oaktadt Roskilds-freden ej
var bruten å danska sidan, om ock vilkorens uppfyllande
fördröjdes, ville K. Carl angripa den olycklige grannkungen.
Vi spåra att U. ej undertiden bade bearbetat K. Carl i
fredlig anda. Bland krigsskälen nämnas först U:ds berättelse att
de dauska studenterue skulle eruat pà Fyen mörda der
för-lagde Svenskar. Men Carl Gustaf ville nu göra bela
Danmark till ett svenskt landskap. Han bade således på
ort och ställe insett odugligheten af U:ds plan att begagna
adelns hopp om bättre bevarade privilegier, hvarföre K.
*) "Dina Lconoras Manil blef Statholder paa Malmöe. ... Medier-*
tid gav Konungen af Sverige hain Statholdemkabet i Skaane tillige
roed Stenbock og Gyldenstierne. De Hofman II. 29», 321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
