Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utter, Per Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U t t e n , Per Munsson.
01
Derefter blef ban Hertig Jobans Kammarråd. Denne
Hertig gaf honom 1615 Kålstads gärd, frälseskattc i
Risinge socken, hvarpå Gustaf Adolf 1620 gaf confirmation
efter Norrköpings Besluts vilkor. Äfven Christina]
confirme-rade denna donation åt sonen Johan Utter, som då säges
varit Ofverste-Lieutenant vid Uplands regim:te, död 1640,
begrafven i Risinge kyrka *).
U:s kännedom om svenska genealogien bevittnas af tvenne
hans bref. Det ena är till Hertig Carl, dat. Rogöösund,
Maj 1388, dà ban, såsom i brefvet säges, ämnade resa till
Konungen, innehållande, efter Hertigens befallning,
underrättelser först om Ulf Gudmarssons, St. Britas mans, slägt,
sedan om en K. Carl Sverkerssons dotter Helena, som skall
hafva varit gift med en Hertig Wilhelm af
Braunscbweig-Lünebtirg och blifvit begrafven 1568, hvari han rättar
Rasmus Ludvigsson, som i anledning af nämnde årtal uppgifvit
henne vara Magni Smeks syster. Likaledes om en Carl
Sverkerssons dotter Sophia, som skall blifvit gift med
Hen-ricus Burevinus, en vendisk herre, son af Primislaus II. I
samma bref sände han ock Hertigen ett af sig författadt
slägtregister öfver Sveriges Konungars och deras döttrars
giftermål.
Det andra brefvet, dat. Kålstad d. 2 Mars 1613 till
Carl Bonde, innehåller dess och dess frus slägt på fäderne
och möderne i sexton ätteleder för hvardera. Brefvet
innehåller ock rättelser om Bondeska ättens ursprung i Sverige.
Dessa bref äro införde i första delen af Peringskiölds
stora Ätlebok, som i tre tomer fordom fanns i
Antiquit.-archivet, numera i K. Bibliotbeket eller Riksarchivet, samt
äro tryckta i företalet till Lagerbrings Sv. Hist. Del. II.
Huruvida U. utarbetat något fullständigare genealogiskt
verk, är ej kändt, ehuru så kunde synas af Stiernmans
Bi-hliotheca II. 563. Hans 1621 utgifna Arftafla är
mycket sällsynt.
Då Messenius i Dedic. Theatr. Nobil. talar om Basmus
Ludvigssous arbeten och tadlande berättar att en obekant
man tillegnat sig ocb utgifvit några af dess tabeller, hvilka
i Messenii tid varit mycket sällsyuta, tyckes Lagerbring anf.
st. tro, att detta syftat på U. Det är dock tydligt, att M.
menat Tegels Arbor Genealogica. Jfr Messenii biograpbi i
detta Lexicon IX. 500 samt Tegels biograpbi XVII. 41.
*) Broocman om Östergötbland II. 437, 432.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
