Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wachtmeister, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Wacjitmeist<eu, Hans.
flotta af 50 rangskepp utom fregatter, med hvilken han
blott behöfde visa sig, då ban utsändts att beskydda
Hertigen af Holstein mot Konungen i Danmark, för att vinna
seger utan att ett skott lossats, en bloddroppa runnit.
Hertigen återfick sina länder ocb ökad skadeersättning. Och
Danmark sökte i stället för krig ett ännu närmare förbund
med Sverige. (Gyllengranat Sjökrigshist. 1. 257). Sverige
framstod då som en makt af första ordningen i Europa,
sedan det som Sjöstat lyftat sig upp till grannskapet af den
ära det länge egt för sina segrar till lands. År 10i)0
begärde sjelfva de flott- och segelrika Generalstaterne förbund
med sjöstaten Sverige. Och freden bestod i K. Carl XI:s
tid. Sveriges ocb Danmarks förbundna flottor beskyddade
skiftevis begge ländernas handel. Aldrig, säger
Gyllengranat, har Sverige egt en sådan flotta, som den Carl XI
lemnade i arf åt sin son. Fem skepp voro af första rangen,
10 af andra, 7 af tredje, 15 af fjerde, 5 af femte, 5 af
sjette rangen — summa 45 rangskepp. "Kung Carl" var
180 fot i längd, 47 i bredd med 1Ö8 kanoner; Enigheten
175—42—94; Drottn. Hedvig Eleonora 108—41 —90;
Drottn. Ulrika 170—42 — 80 o. s. v.
Vid riksdagen i Halmstad 1078 hade W:r fått högsta
befälet öfver bela örlogsflottan, 1080 förordnades ban till
Amiral General och Gouverneur öfver Calmare och Blekings
förenade höfdingdömen, hvarpå han d. 10 Sept. 1681 blef
Kongl. Råd och 1082 i Fehr. General-Amiral och President
i K. Amiralitets-Collegium. Den 20 Aug. 1085
General-Gouverneur öfver Calmar län, Bleking ocb Öland. Grefve
d. 10 Dec. 1087, introducerad 1689 (Jtf 25). Skrefs
sedan Grefve till Johannishus, Friherre och Herre till
Skun-kenherg, RInkastad, Tromtö m. m. Då fråga var 1688 att
återupprätta de fem riksembetën, var W:r sjelfskrifven som
Riks-Amiral, jemte B. Oxenstjerna som Drotz, Ascheberg
som Riksmarsk, Lindsköld som Riks-Canceller och Wrede
som Riksskattmästare. Vid en utnämning skref Kungen
enskilt till honom: "Vi kunnom ingen titul och förmån Eder
tillägga, den J icke med Eder trohet, tapperhet och
des-interesserade uppsåt att söka vår och fäderneslandets
välfärd väl förtjena och med justice ega kunne." W:r hade
ock stor förtjenst af Ainiralitetsstatens inrättning i
Götheborg. Hans utkast dertill approherades redan af K. Carl
XI, ehuru verket först blef fullbordadt 1700. W:r hade
glädjen att 1704 se 5000 matroser vid mönstring
godkännas. Hela Bleking och S. Möre iudeltes till Båtsmanshåli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
