- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 19. Ubechel-Wallmark /
105

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wachtmeister, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wachtmeister, Carl lians.

lit

Han sträfvade alt genom fribeter, som voro förmanliga, få
alla kustprovinser fulla af sjövandt krigsfolk. En mängd
städer skulle underhålla båtsmän. Det var ej bans fel, att
ej Sverige blef ett England i Norden. Dessutom var det
en följd af bans outtröttliga verksamhet, att Carlskrona
byggdes som en skön stad, alt ett Amiralitets-Collegium
uppstod med ett särskildt Stats- och Kammar-Conlor, alt
bvar syssla fick instruction, att Sjöartiklarne förbättrades,
att Lotsverkets med fyrbåkarne sattes i bättre skick, alt
under Amiral Rosenfelts inseende bela Östersjön ocb
Kattegat utpejlades, hvaraf en Sjö-Atlas uppstod, som var af en
ovärderlig nytta, alt Sjukhus, Lazarett och Barnskola för
Sjömäns barn, liksom Navigations- och Styrmansskola
anlades i Carlskrona, att Kyrka der kunde byggas på in- och
utrikes samlade collecter *) o. s. v. Och hans verksamhet
och nit inskränktes ej blott till flottan och Carlskrona. Han
skaffade t. ex. ett nytt Gymnasiihus åt Calmar.

K. Carl XII uppträdde på thronen ocb kom till
Carlskrona i sällskap med sin Svåger, Hertigen af Holstein. Begge
furstarne redo raskt fram och Hertigen föreslog att ponr
plaisir rida öfver en timmerhög. Den unge oförvägne
Kungen var straxt färdig, då den gamle Hans W. fattade i
Kungens betsel och sade: Nei, Herren skall intet rida dit.
Hertigen: Hvad nu? Vågen J neka Eder Konung hvad han
vill göra? Hans W.: Eders Durchl. kan sjelf rida
deröfver, om honom så behagar, men min Konung skall icke
göra det efter Er vilja. Hertigen: Veten J med hvem J
talen? Hans W.: Jo, vet jag, att jag talar med Hertigen
af Holstein, men E. Höghet påminne sig ock, alt Han talar
med Kongl. Rådet Gr. fV:r. Min Konung kan rida så att
han bryter halsen af sig och kanske J då tanken blifva
Konung i Sverige i men det skall icke ske, sä länge jag heter
Hans och denne här sitter här, dervid han slog på sin
hirtz-fängare. Konungen kastade då om hästen, klappade W. på
axeln och sade: Nej, nej, kärn Gubbe, var intèt ond, jag
skall intet rida dit**).

Hans W. hade från Stockholm till Holstein öfverfört
hertigliga familjen efter bilägret 1G08. 1700 landsatte W.

•) Öfver kyrkporten stlr: Operis jierficiendi curam indcfessns
ges-sit S. R. 91. Senator et Archi-Thalassus Com. Joh. Wachtmeister.
Man bör ock tillägga, att genom W:rs nitälskan en större
krigs-manscassa för förlamade sjömän, liksom för enkor och barn, fick
större ocb säkrare tillgångar.

**) Angående H. Carls ridande, se Hofstallmäst. G. Hårds bref
till K. Carl d. 29 Aug. 1697. Gjörwell, Sv. Magaz. 176G s. 512 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/19/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free