Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wachtmeister, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
W A CITT MEISTER, IldnS.
sin Kung på Seeland, tillbakadrifvandc tolf danska fregatter,
och oaktadt på sitt 60:e nr såg man bonum spriuga i land
och der ordna högra flygeln, sà att de danske med ifrigt
anfall tillbakaslogos. Det bekymrade W., att då K. Carl
sedan gick med sin flotta till Pernau, 11. Maj:t gick ombord
pà Amiral Baron Anckarstjernas skepp. Oenigheten mellan
W. och A:a blef ej gagnelig för den sak, de begge älskade
— Sveriges flotta. Under Carl XII:s landtkrig på andra
sidan Östersjön, hade W. mycket besvär med transporter och
deras betäckande med örlogsskepp, liksom de öppna
kusternas försvar och ehuru det är oemotsägligt, att kännedomen
om denna flotta oftast höll fiendens krigsskepp hemma i deras
hamnar, så får man likväl bekänna att, då fiendtliga flaggor
visade sig på vårt haf, der, oaktadt alla W:s
ansträngningar, ej mera grodde lagrar för den gamles hjessa under
hans sednaste tjensteår, jemnförliga med många sjöhjeltars
af vida mindre förtjenst af sjövapnet, än den han
cemotsäg-ligen inlaggt. Äfven måste han ha bestyr om nya fartygs
byggande till ocb med att nyttja på Pejpussjön och i
Ladoga, ja att sända fartyg till Archangel. Då efter olyckan
vid Pultava, Dansken anföll Skåne i Nov. 1709, utrustade
W. tolf de största örlogsskeppen, två fregatter och tre
bomb-kitser samt förde dem sjelf ut på redden, der ban låg en
bel månad för att kunna hastigt löpa till sjös,o om danska
flottan visat sig på denna sidan om Sundet. Är 1710
utgick han med 21 rangskepp, förutan fregatter, hrigantiner,
brandare och transportfartyg, hindrad likväl genom bristande
folk, penningar, proviant m. m. att förrän i Sept. utlöpa,
hvarföre böststormarne hindrade något den likväl onekliga
framgången. I Kögehugt sprang Dannebrog, det första
danska skeppet, som innehade krigscassan m. m. med 800 man
och 80 kanoner i luften vid W:s första anfall. 80 dauska
transportfartyg förlorades på fiendens sida. Svenskens två
förlorade skepp voro ett offer åt stormen. Kort derpå tog
W. öfver 20 fartyg, som kommo ur Östersjön att uppsöka
danska flottan. De skulle hemtat ryska hjelptroppar till
Danmark, men hade inga fått. Han tog folket till fånga
och stack skeppen i brand.
Äfven till lands måste W. väpna sig. I Febr. 1710
voro Danskarne 4 mil nära Carlskrona för att intaga och
förstöra medtäflarinnan för den ärofulla danska flottan
liksom hennes alltför när belägna station. W., träffade, yttrar
Gyllengranat, alla möjliga anstalter till stadens försvar.
Danskarne sporde dessa mått och steg och tågade tillbaka, hvari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
