Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Wachtmeister, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VV A C n T M Ii I S T E R , UilHS.
109
2000 Rdr etc. 12,000 Rdr måste bestås ärligen. RiksR.
Job. Gyllenstjerna kunde 1074 ensamt ej persvaderas att
mottaga subsidier. Vi ha dock ej träffat uppgift om W.,
som tydligen i politiken följde sin svåger B. Oxenstjerna,
mot det alt O. med sitt parti understödde W:s idéer för
lifstiden angående Sveriges räddning genom flottan d. v. 8.
bildande till sjöstat. 1083 räknades fransyska partiet bestå
af M. G. De la Gardie, med brodern Axel och sonen Gustal
Adolf, J. G. Stenbock, N. Brahe ocb Claes Fleming;
österrikiska partiet, som förut blott varit Kungen och Oxenstjerna,
hade nu vunnit G. O. Stenbock, St. Bjelke, båda
Gyllen-sljernorna, B. Oxenstjernas bror, Ascheberg, Amir.
Wachtmeister, Ehrensten och Ehrencrantz. Lars Fleming var ännu
tvetydig. (Fryxells Handl. III. 182). Möjligen betydde W:>
syster mycket för sin bror in politicis. Fru Oxenstjerna
var en slug qvinna och i klokhet öfver sin man och sitt kön:
yttrades redan 1009 af Basserode (anf. st. s. 91). Att W.
ej stod i utländsk sold, så comfortabelt det än ansågs af
aristokratien i hans tid, kan man ock sluta af hans
oegennytta mot svenska statscassan. Vid sin död hade ban
inne-stående löner till mer än 150,000 dlr k:mt. Han försköt
likväl pengar till Amiralitetscassan, t. ex. 12,000 Rdr specie
af egna medel d. 31 Mars "det svåra året" 1711, för att
göra flottans utredning möjlig. Dä Carl XI lemnade de s. k.
differencemedlen till W:s enskilda förvaltande, användes de
belt och hållet till Amiralitelsverket.
Många sträfvade lika ifrigt som H. W. att lägga
enväldet i Carl XI:s hand. Hos få är det så uppenbart som
hos W., att dermed en genväg söktes till fäderneslandets
förkofran i vigtiga hänseenden. Souveraineteten var utan
tvifvel då som alltid ett souveraint medel för att utföra
hvad som var eller borde varit allmänna opinionen.
Folket kan tänka det bästa och tala det förträffligaste, så
länge det gäller motstånd mot det förhandenvarande; men
när frågan är att skaffa något nytt positift fram, huru
splittras ej då meningarne, nyss så eniga, när det negativa
allenast var i fråga? Den som betänker detta
naturnödvändiga, dömmer ej H. W. hårdt derföre att ban med så kraftig
arm biträdde att nedbryta aristokraternas månghöfdade
frihet till förmån för den kungliga folktribunens oinskränkta
frihet; men loftal öfver värfvet höll han säkert ej sjelf, då
ban innan sin dödsdag fick se, huru blott öfvergång skett
från en ytterlighet till en annan, derunder faran förökats,
när ej eu man med Carl XI:s praktiska blick satt vid rodret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
