Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W a n l ë rr u b k o , Göran.
173
den andra egentliga Sulitelina-resan genom Kirkivareviken
(Kyrkbergsviken) förbi de sn franpant på astragaloider eller
fjällärter rika bergen Julli till Surjåsjaur; men bär var
anblicken in igenom den mörka dalen på Norra Sulitelmas från
topp till rot alldeles svarta sida gä afskräckande, att man
måste nöja sig med att uppsliga på det motsvarande
Alrnn-jalos-jegna. Der kunde man åtminstone någorlunda mäta
Sulitelma-spetsarnes relativa böjd ocb föröfrigt beundra
gla-cierens allsmäktigbet, att uppkasta de förfärliga
steublocks-morainerna, hvilka genom sin icke mossiga yta visade sin
nya tillkomst. Denna trakten syntes vara den mest chaotiskt
storartade och med gletscher-phienomener mest förvånande
eller förbluffande, som troligen finnes i Skandinavien. Vid
jemförelse mellan Sulitelmas södra nejder och de norra
synes en stor olikhet, i det att de södra med sina jord- eller
dy-morainer tyckas vittna om en mildare och långsammare
solens inflytelse, då deremot de norra gifva mera tillkänna
våldsamma islossningar förorsakade af starka töväder med
häftiga regn som frän Nordbafvet slagit företrädesvis på den
sidan. Ehuru härutinnan kunde ännu vara mycket att
efterforska, så blef dock fullt ådagalagdt att gletscherbildningen
i hög grad tillhör denna trakten, fastän alldeles okänd för
ortens Norskar och endast bekant för Lapparne och i deras
språk väl betecknad. Det utmärktaste torde vara
Tulpa-jegna, som kan anses såsom denna traktens och troligen hela
Lapplands ishaf, men i annan bemärkelse än Montblancs ishaf."
"Återvändande samma väg till Sirkaloukt fann man sig
åter behöfva gå ned till Dale, för att ånyo proviantera eller
fylla brödkorgarne samt med dem återvända till Sirkaloukt
för att i grannskapet bättre botanisera än som på så
tillsägande löpande fot ske kan. Nu blifva således framförallt
de grönskande fjällbergen Stora och Lilla Tokin samt
I5å-brin-oivi på bästa sätt undersökta eller genomsökta; men
innan brödkorgarne vidare förmycket tömdes måste den långa
återvägen till Quickjock företagas, för hvilken vag man dock
befanns mera frukta än som verkligen behöfdes, ty den var
för det mesta en så slät och väl banad gängstig för renar och
Lappar, gående temligen jemnt på bergsidorna eller parallelt
med dem, att bär icke egentligen var tecken till sådana
svårigheter som emellan Enare och Sodankylä. I sjelfva
verket har således Virihjaurs-trakten en mycket lättare
com-munication med Quickjock än med den vida närmare belägna
norrska hafsbygden, hvartill Tulpajegna hufvudsakligast
var orsaken."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
