Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
W AULENBEno, Göran.
vis temligen dvärglika nordamerikanska slaget, som nu finnes
nog i våra plantager och har blott 3 tums långa koner,
samt den nyare tillkomna sibiriska Silfvergranen, Pinus
Pichta Fiscb., som nu tyckes bäst froda sig i våra
plantager. Den öfriga vegetationen synes med sin frodighet
understödja en sådan ledare; bland andra kunde den
rik-bladiga üentaria pcntaphylla icke nog beundras, så alt
man väl ma undra om nagelfluhen ger så mycket mera
fuktighet som den har gröfre fogningar och om Afrikas
si-rocco från Månbergen sätter lif i allt. Den gamla verldens
äldsta delar hafva dock sina stora företräden med sina
makalösa transversal-zoner af Alperna ända till Pyrenæerna,
sedan medelhafvet, derefter Atlas och derinnom Sahara, som
kan uppvärma alltsammans ända till Rigis nagellluh med alla
sina sprickor ocb fogningar. [Iuru stora modiGcationer
måste icke alla sådana locala förhållanden göra pä alla
iso-thermal-Iinier och huru mycket slörre nöje, att se naturen
sätta sig högt öfver alla theorier. De många ocb sköna
Pcdicularides Tozzia alpina, och Rhododendron ferrugineum
äro också stora under för cn nordisk botanist."
"Pila tus vinner mycket i märkvärdighet genom den
jemförelsen med det à andra sidan om sjön motsatta Rigi,
ty så belt och hållet som Rigi är elt nagelflub-berg, så belt
och hållet är Pilatus elt kalkberg och af mycket större
di-, mensioner såsom hinnande 1000 fot högre upp i alp-regionen
eller uppou) skogsgränsen, hvilken Rigi icke öfverskjuter.
Pilatus ser i allmänhet mycket magrare ut och är nästan
alltid obcbodt och äfven obesökt såsom ett slags åskberg,
kanske äfven för sin sjös skull emellan sina spetsar, som torde
bidraga till dess hygroskopiska beskaffenhet i det att dess
batt betyder godt väder, hvaraf namnet. Denna så
lättvindiga hatt är dock, så vida vi veta, första tecknet till den
följd af meteoriska phænomener, som under beständigt
tilltagande betydenhet går österut allt till Iiarpatherna och der
sluta med att göra dem så obeboeliga. Också på Rigi kulm
förekomma ofta sådana från undervarande sjöyta, särdeles
om morgnarne, i alla sneda riktningar uppflygande
moln-bular, som kan göra den främmande botanisten så
svindlande, alt ban stundom behöfver sälta eller lägga sig för
att vid uppresandet återvinna pcrpendikeln, dock icke utan
fara om ban råkar att vara i någon brant. Detta vore
svindel-fiendens öfverfall, hvarom poeterne mera sannt tala än
man lätteligen på släta jorden tror. Och huru lärer man
icke på Alperna mer än annorstädes att vattnet regerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
