Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Waiilehberg, Göran. 183
verlden i de mångfaldigaste modificalioner från den
osynliga dunsten, som kan vara än pestförande än helsoförande,
till den allsmäktiga isen. — Pilati nämnde hatt torde kunna
härledas ur Pilati-sjö, som i folk-öfvertron spelar en stor
role, i det att Pilatus der skall ligga begrafven och
derifrån skall uppsätta sin hatt. Denna sjö är belägen öfver
grangränsen och säges aldrig hvarken bottenfrysa eller
uttorka, huru liten och grund den än ser ut. Det sednare är
troligen sannt i anseende dertill, att den ligger så emellan
bergets flere spetsar, alt dess vatten väl kan underhållas af
meteorerna och framför allt den bär tydligen utmärkt ofta
förekommande och concentrerade åskan. Att således en sorts
vexelverkan mellan den sednare och sjön uppstår få vi så
mycket mera antaga, som sjön tyckes ligga i bästa
middags-solbaddet, som uppom trädgränsen på alla Alper är särdeles
starkt och hvaraf en så utmärkt storblommig vegetation der
synes uppkomma. Vi torde deraf få särskildt bärleda Draba
eller Petrocallis pyrenaica och Papaver alpinum, som i
Karpaterna förekomma endast på dylika ställen. Huruvida pä
Hoch-Sentis finnes någon dylik sjö eller om dylika växter
der kunna komma af de på alla sidor omgifvande floddalarne,
som utdunsta mera än lägre belägna sjöar, såsom
Vierwald-slädtersjön, få vi lemna derhän ocb äfven antaga, att brist
på kalkbildning eller dess ersättande med den än underbarare
och deremot, som det synes, till inflytelse på vegetationen
bögst contrasterandc Nagelfluhe är bland alla orsakerna, att
på Rigi icke finnes något dylikt, eller att Rigi och Pilatus,
ehuru belägna nästan midt einot hvarandra dock till
vegetationen äro så alldeles olika hvarandra."
"Fjällets största botaniska märkvärdighet är kanske den
redan nämnda lilla Draba pyrenaica eller bättre Petrocallis
pyrenaica R. Br., som med all sin litenhet synes såsom
Lapplands Diapensia hafva varaktigheten af ett sempervirent träd
ocb sedan en sådan underskön slägtcbarakter i sina från ömse
sidor förenta tvenne funiculi scminalcs, sä att två frön
synas sitta på samma från nedre basen kommande funikel och så
att man icke vet dess make i hela dess naturliga ordo eller
annorstädes. Fröna äro föröfrigt större och aldrig mer än
fyra i hela silicula, som ger den en från alla Drabæ mycket
afvikande tetraspermisk all icke säga tctrapomisk natur, som
kan blifva significativ frän den pä alla nordeuropeiska
Alperna så betydande Drabæ-vegetationen, hvarom mera
annorstädes. Den är ock märkvärdig derför att den icke finnes mer
än på det till belägenheten analoga kalkberget Hoch-Sentis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
