Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Wahlenberg, Göran. 188
skall komma helst om nätterna, som är det vanligaste. Man
inbillar sig att de små sjöarne uti bergen äro säkallade
verldsögon, som stå i gemenskap med verldshafvet och då
de retas gifva en sådan mängd vatten. Då man hörde att
vår naturforskare ofta nedsänkte ett silfverlod i källorna,
sä anklagades ban derföre att ban retade verldsögonen till
öfversvämning för att sönderrifva bergen och således komma
åt guldet i dem."
"Karpathernas utseende har nog eget för att förtjena
särskildt omnämnas. De hinna väl icke uppom snögränsen så
att pä dem kunna bildas några ansenliga snö- och ismassor,
men himmelens meteorer ersätta denna hrist rikligen
genom de öfversvämningar, som de förorsaka mer än några
andra europeiska berg och det till den grad att äfven
derigenom utseendet på ett förunderligt sätt förändras. På
andra alper är det mest bergarten, som gör färgen; i det bela
mera bvitaktig eller gråaktig på de mesta Sweitzer-alperna,
mera svartaktig på Sulitelma för den hornblendartade
bergartens skull, och på denna yta äro tvär- eller
horizontal-zoner naturligast; men i Karpat|]erna uppstå deremot
per-pendiculaira randuingar, som redan på långt håll mest falla
i ögonen. Vid första anblicken på stort afstånd undrar man
om dessa ränderna äro landsvägar, men man lärer snart att
de icke kanna vara annat än raviner efter vattenströmmar,
hvilka liksom skyfall gått nedföre bergsidorna. Dessa
hvitare randningarne äro i orten bekanta under namn af tfeisse
wand eller ffeisse rand, och man vet historiskt att de
uppkommo år 1728, hvarefter de icke betydligt synas hafva
blifvit förändrade, hvilket vill säga att de genom ofta nog
inträffade dylika katastropher blifvit underhållna eller från
öfverväxning förhindrade. Man vet också, att de bestå icke
af någon småklappcr eller grus, utan af ratt stora stenar.
Hvad den sista katastropben angår, så synes den icke
verkat betydligt på dessa stående monnmenter af karpalhiska
nederbördens utomordentliga betydenhet. Icke heller
bekräftades densammas utgående från de små sjöarne, som
folktron vill upphöja till betydenheten af säkallade
verldsögon; ty åskådligen skönjes, att det sednaste stora flödet
gjort de största omröringarne, eller uppkastat ofta flera
famnars höga stenvallar vid utgången ur de oftast något
basin-lika eller cisternlika eller trattformiga fjälldalarne, men att
deremot längre in i dalarne ocb i deras botten omröringen
så alldeles aftagit, att vid de små sjöarne marken befunnits
alldeles orörd och stenarne öfverväxta af mossa såsom förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
