Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlenberg, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wahlenberg, Göran.
180
Hvad slutligen Krumholzet och dess sätt att växa samt dess
färg angår, så förtjenar detta allt såsom mest charakteristikt
för Karpatherna väl någon närmare belysning. Det gifver
åt den egentliga karpathiska alpzonen en så svartaktig egen
färg att derigenom de hvita ränderna blifva desto mera i
ögonen fallande och gifvande det hela ett något afrikanskt
utseende. Man ma också föruudra sig öfver detsammas
stora skiljaktighet från all dvärglik tallskog, hvartill äfven
ingen öfvergång synes, derutinnan att alla grenarna äro så
bestämdt och vackert transversalt rigtade, utan tecken till
den longitudinella flarn-aflossning, som så mycket utmärker
tallen. Vidare synas alla Krumholz-grenarne växa nästan
oändligt utan något afsmalnande liksom grantågor, nemligen
närmare jorden, och öfver denna horizontella matteväfnad
blott topparne något resa sig för att producera de alltid
upprättstående strobili, föga större än musköttkulor och
som det synes sällan riktigt frömognande eller öppnande sig.
Tjockleken af denna matta tyckes oftast vara två alnar eller
så att man mest kan se deröfver, men att komma fram
deröfver blir en omöjlighet eller åtminstone ganska pinsamt för
den nyfikne botanisten. Se här en annan sort af
ogenomtränglighet än den som Llianos i tropiska skogarne
åstadkomma!! Hvilken stor skillnad mellan Karpafhernas skarpa
balsam och den sockersaftiga Arcbangelica lapponica. På
huru olika sätt visar naturen sin stora productionsförmåga."
"De stora olikheterna mellan Sweitzer-alperna och
Karpatherna samt Lappland, torde bäst förklaras af deras sä
myckel olika omgifningar. Den delen af Sweitz, som vi
mest betraktat, bar såsom sina mest olika sidor den vestra,
som omfattas af Aarfloden och vänder sig mot franska
slättländerna, hvaraf Pilati och kanske äfven Hoch-Sentis
egenheter; den östra sidan deremot omfattas af Rhenfloden med
Schwarzwald och de analoga skogarne i Graubündten, af
hvilka nog kan komma den snögifvande nattåska, som
utmärker Dödibergs-trakten, att icke tala om vändningen åt
det höga Tyrol och djupare continenten. — Hvad
Karpatherna angår, sä behöfva vi blott erinra om den stora
ungerska slätten, som är alldeles steppartad, utan minsta buske,
och på alla sidor omgifven af berg nästan såsom en
kok-kettil eller kanske en stekpanna, derur väl under större
delen af sommaren atmospbæren kan belastas med en nara
tropiskt ömnig fuktighet, hvilken sedan i Augusti icke
längre kan hålla sig uppe, utan faller på en gång såsom de
största öfversvämningar. Deremot synes lappska fjällen fà
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
