Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallerius, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallkiiius, Daniel. 79
den egna anledning, att ban "tvärtemot K. Maj:ts Ilcsolutiun"
studerat vid främmande Akademier, hvadan ban först måste
resa till Upsala och der låta examinera sig i Thcologien
innan hans önskan kunde beviljas. Pastorerne i Surtcby och
Berghem skrapas eftertryckligen för det de fallit Biskopen
och Consist. i embetet ocb "cfterlåtit Dn. Stenberg, som var
en Scarensis, alt predika uti sina församlingar." En Thomas
Falck var af Pastor i Weinge, Marckmann, anmäld att undfä
ord. sacros, men befanns mäkta underhaltig. Han ålades
derföre att resa till gymnasium här eller annorstädes, "att göra
sig capabel till Minist. S. . . . besyonerligen uti Stylo logices,
Gracca Theol. och någorlunda uti Ebrea, åtminstone att han
kan få leeturam" (läsa innantill?), och ett bref afgick till
Pastor i Weinge, i hvilket Biskopen sig förundrar öfver
honom, "att han recommenderar oss en sådan idiot, som intet
kan skrifva grammatice rätt . .. och att dominus pastor ville
lära att känna sig sjelf." En annan pastor, Th. Landtman i
Istorp, hade 1G80 insinuerat i Consistorio om transportation
för sin svåger. Påminnelsen ansågs obehörig och ett ingrepp
i Biskopens och Consistorii embete. Den förtörnade
Biskopen lät tillskrifva honom: "och håller man intet det till
godo ... fast mindre att ban den isynnerhet af mig vill
utläcka med itt par oxars skamliga tillbodh, hvarmed ban
synes incusera mig in Specie, som vore jag en Simoniacus och
ville för betalloingh samvetslöst vendera Beneficia
Ecclesia-stica, hvaremot ban mig framdeles på beqvämligit tiidh och
ställe skall till svars stånda." Till densamme skrefs samma
gäng: "att sättia låås för kyrkioportarne är så christeligit
som tjenlig|t, emedan derinom är domicilium mortuorum et
seminarium Dei, på det den platsen icke må missbrukas och
vahnhedras derigenom, att antingen oskiälige creatur och
menniskior deröfver i otiid hafva sin vägh, allenast der
yp-nas i rättan tiidh när som någon Tidegjärdh skall förrättas."
Stundom restituerades prestmän med vilkor att de lemnade
från sig en revers på sin bättring. Alt den blott sällan fullt
infriades behöfva vi knappast erinra. En arm prestman, vid
namn Lyselius, hade begått vådadråp på en fru Liljehöks piga.
Biskopen hade nu mycket bekymmer hvad poena ecclesiastica
L. skulle utstå, och först om ban skulle utstå det i
Dorn-kyrkan eller i kyrkan å den ort der gerningen skett. Det
sednare blef, till följe af præpositi interccssion, bcslutadt.
Kyrkohoten skulle ske på en söndag och i prostens närvaro.
Den sednare skulle lemna honom en viss text, som handlade
de homicidio.’ I i:a delen af predikan skulle söndagens ev-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
