Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Johan Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallin, Johan Olof. 90ß
Skall efterverlden bekräfta dessa utslag? Vi, för vår
del, tro det, sedan man blott utbytt de alltför stränga
orden, dem man ogerna ser nyttjade mot ett så stort namn,
emot mera milda ocb humana. Men kanske villas vårt
omdöme af ungdoms-intryckens oulplånlighet; ty hvarken då
eller nu hafva vi kunnat anslås af en oäkta och uppskrpfvad
enthusiasms bildståt. Må läsaren sjelf dömma! Vi välja ett
af de vackrare ställena i Uppfostrarn, der en Moder
framställes i aftonstundens lugn för sitt barn "tälja vis och god
den gode Gudens under", och sluta med detta tilltal:
"Blif from och vis, mitt barn! Af allt hvad menslian äger,
Blir dygden ensam qvar: den bäddar hennes läger
Så sakteligt, så ljuft! — tills ur sin stilla blund
tlun väcks af vännens röst, en klarnad morgonstund."
Så talar en Gouvcrnante, icke en from moder: vill man
veta huru en sådan talar, läse man i Stagnelii Martyrer,
huru en christen moder lär sin son att bedja. Men
sam-uianslälloin Wallin med honom sjelf. 1 samma poem heter
del på etl annat ställe:
"O Du! min egen mor! om hjertat af en son
Kan gälda någon skärf af ett oändligt lån:
Frid öfver dina dur! — jag fick ej guld och anor,
Alin själ en främling blef i granna verldens vanor;
Men blef hon ren och god, men blef hon evigt varm
För mensklighet och dygd, hon blef det vid din barm."
Här är onekligen poesi, sann känsla! Men huru bleka
äro ej dessa saknadens uttryck mot Wallins psalm Jrø 347:
Pid en Moders Död. Här kommer skaldevågen från
hjertats innersta djup, men så stilla, sä ljuf, så kristallisk, så
enkel, och just derföre så mycket mer inträngande. Här
har saknaden funnit de rätta uttrycken. Lyssnom till de6sa
sköna harmonica-toner:
1. Du, som för mig
Så innerlig
Till Gud har bedt och vakat,
Och dagens fröjd,
För min skull, nöjd,
Samt nattens ro försakat!
2. Ej mer du är;
Och ingen här
Blir så mot mig till sinnes.
Så huldrikt bröst,
Så ljuflig röst,
Ej mer ]>å jorden linnes.
5. Ack! hjertelag,
Som, iller än jag.
Har känt min fröjd och smärta !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
