Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Johan Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallin, Johan Olof.
90ß
qer utkom och af Hammarsköld recenserades i Sv.
Litt.-Tidning, åtnjöto Wallins bidrag största andelen af
berömmet, fastän klander — rättvist och orättvist — ieke
sparades, hvaremot åtskilliga af Ödmanns, ehuru han var
tidningens medarbetare, kallades "vattusigtiga", och ett par
stro-pher till och med "Rumfordssoppa", ett uttryck, som
öd-mann aldrig kunde förgäta och hvaröfver han ännu 1827
klagade i ett bref till Wieselgren. Aldrig skulle Wallin
segrat, aldrig skulle han vägat sin sista manöver, som bragte
honom segern, om ban, som hade emot sig den dåvarande
bela Svenska Akademien, hela Psalmboks-Cotnilén, troligen
dock med undantag af Franzcn och kanske en eller annan,
med Erkebiskopen och en man med det andliga anseende
som Ödmann, i spetsen, om ban icke kunnat stödja sig på
Phosphoristerne, som representerade pä engång den nya tiden
och den gamla tillika , derigenom alt de åsyftade förbättringar
1 en renad gestalt, af allt det dugliga och kärnrika den gamla
tiden egde och erkännandet af dess heder och rättigheter, hvilka
alltsedan den tredje Gustafs dagar blifvit tillbakaträngde af den
franska bildningen, den falska upplysningen och den
deisti-ska tidsrigtningen. Bakom dc nya åsigterna» talmän stodo
de gamle och fromiuc i landet, hvilkas sista protester
längesedan blifvit nedtystade under Noologernes aristokratiskt
lysande styrelse, men nu åter fingo luft. Om den krigslist,
eller pia frans, hvarigenom W. öfverflyglade det
akademiskt-æsthetiska motpartiet, hafva vi berättat i Lindbloms
biogra-phi; saken är allmänt känd. Stadfästad af Konungen blef
alltså icke Comiténs, utan W:s Psalmbok, och hans
förtjenst lärer ock varit, att den ej blef försainlingarne genom
maktspråk påtvingad, och just derigenom följde antagandet
så mycket snabbare. SJan är utnm och inom Sverige nästan
enhälligt ense derom, att detta Psalmverk är det bäst
lyckade bland alla i den protestantiska christenheten, ehuru
röster finnas än, som påstå alt W. gått nog långt i
ändringar dels af förfädernas psalmer, dels i de samtida ban
upptog, dels vid utgallringen af mcdtäflande försök. Gn
oväldig ocb insigtsfull kritik härom vore ganska interessant, men
är ännu knapt börjad: troligen skulle den i det bela utfalla
till W:s ära, om än granskningen ej skulle gilla hans
beteende i hvarje specielt fall. Huru som helst äro de nya
psalmerna af inalles 20 författare, och af dem tillhöra 117
Waliin, 75 Franzén, 26 Ödmann, 17 Dahl, 7 Hedborn, 7
Geijer, 6 Adlerbeth, 6 Hjertén, 5 Åström, 5 Gyllenborg,
2 A. A. Afzelius, 2 Cassel, 2 Nyström, I Leopold, 1 Lenn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
