Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Johan Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallin, Johan Olof.
sir
fullvuxen, var likväl sä ’Icke förhallandet med Wallin,
liksom i allmänhet icke med män med framtid och utveckling;
denna tvifvelaktiga ära vedersfares endast den claseiska
medelmåttan, som redan ifrån början är allt hvad hon kan
blifva, och kanske undantagsvis ett annat af sådana
naturens söndagsbarn som Michel Angelo och Mozart, dock så
till förståendes, att de, ehuru vid födelsen jättar, dock
o-upphörligt växa.
Wallin säges hafva börjat som Hagberg, det vill säga
i en anda och en ton, som de sedermera ogillade, troligen
begge under intrycken och inflytelsen af Lehnbergs föredöme.
Redan bemärkt och omtyckt som predikant 1 Solna, steg
W:s rykte mer och mer som Kyrkoherde i Adolf Fredrik,
och nådde sin höjd, utan sjunkande, utan förminskning, sedan
ban bestigit Storkyrkans predikstol. Enhälligt erkändes ban
som Sveriges störste andlige talare. Dock funnos de, som
ville göra en skillnad i positift värde mellan hans 8. k.
Religions-tal, påkallade "af tillfälliga anledningar" och hans
e-gentliga Predikningar, der den dogmatiska skärpan mer kom
i fråga. Att han i de förra var oöfverträfflig, derom äro
alla ense; i de sednare åter tyckte sig några, med saknad
af den skarpt dogmatiska behandlingen, finna en mera
ne-gatif, ett halft undvikande af mysteriernas heligt dunkla
område, eller ock ett oratoriet sväfvande vid inträdet inom
dessa öfversinnliga rymder. Ingen, oss veterligen, beskylde
honom någonsin för irrlärighet, knapt ens för rationalism,
ty han antog Uppenbarelsen, men i dess förhållande till
Förnuftet, ansåg en och annan af de strängt orthodoxa
honom inrymma en alltför stor latitudinarism åt det sednare, så
nemligen, att "då W. afhandlade sättet för tillegnandet af
trons hemligheter, tänkte ban sig menniskan på den
verldsliga klokskapens väg beträdande Andans herradöme, eller,
om icke detta, likväl genom naturreligionen nalkas
christen-domen." "I alla fall (säges vidare i den Rydqvistska
Minnesteckningen) torde den anmärkning kunna göras, att W. var
strängare orthodox i psalmen, än i flertalet af sina tal från
predikstolen: att han, höjd på poesiens vingar, fördes till
harmoni, der eljest för tankekraften en dissonans syntes
arbeta på sin upplösning." Flera anmärkningar rigtades mot
honom i detta anseende, bland hvilka Rydqvist talar om en viss
"flygskrift" och Wieselgren om en artikel i Kometen är 1820.
Begge gingo den anfallne nära till sinnes, hvaröfver ej ma
undras. Den förra besvarades, icke utan häftighet, men på
ett sätt, "som, oaktadt de många väl uttryckta sanningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
