Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Johan Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wall i lf, Johan (Hof. 310
att komma längre än till Herrans utangårdar, må man
beklaga, ej förkättra, ej fördöma. Man måste vidare betänka,
alt den aodliga ocb verldsliga visheten den tiden W. var
ung, stodo som fiender mot hvarandra, och bur svart är det
ej att frigöra sig från ungdoms-intrycken! Pnilosophien och
Theologien befinna sig kanske ej än .i bästa sämja med
hvarandra; men de hafva nu liksom ingått ett slags tyst
stillestånd med hvarandra: fordom lefde de i öppet krigstillstånd
med hvarandra. Philosophien låter antingen af likgiltighet,
Theologien fredligt gå sin egen väg, eller ock söker hon
genom förklaringar absorbera och med sig införlifva
religionen, ocb göra Bibelns läror, liksom andra mythologiska
systemer, till en förberedande, siunligt famlande symbolik till
deo menskliga förnuftsläran. Icke ens en sådan aktning, ett
sådant erkännande fanns den tiden. Otron, fritänkeriet,
lättsinnigheten, materialismen, ej sällan äfven hånet, trädde då
öfverallt till mötes i "det fiua vettets" umgängeskretsar,
bland männen som äunu ansågos stå på vishetens och
bildningens höjder, i de skrifter, som mest ocb helst lästes,
från verldsliga lärar- och talarstolar, ja frän sjp]fva
predikstolen. Nordens förnämsta lärosäte *) stod i denna punkt
alldeles icke öfver den flärdfullare hufvudstaden. Theologien,
sträf och bister i anletet, låg då innesluten i elt fliutbårdt
skal, ocb dess torra, saftlösa frukt bade ingenting
lockande, ej heller någonting närande för den varma, efter yttre
ocb inre frihet begärlige ynglingen. Hantianismen kämpade
med Fichtianismen; Schellings nya lara var i antågande:
ingendera ledde till templet. Den nyfödda tyska romantiska
vitterheten bade väl en mystiskt religiös syftning, men var
ännu blott känd af några få, och i alla fall ej i
protestantiskt ren anda.
Allt detta oaktadt äro vi dock mindre höjde för att
antaga, att, i fall en "brist" fanns bos Sveriges stora
predikant, denna brist bör sökas i saknaden af en grundfast
"dogmatisk öfvertygelse." Det gifves en annan förklaringsgrund,
hvarföre W. undvek dogmatikens klippor och ej utgaf en
predikosamling. W. hade, som vi veta, efter att hafva laggt
en god classisk grund, förnämligast rigtat sina akademiska
studier åt vitlerheten. Sedan ban beslutat sig för att
beträda theologiens fält, hade han visserligen aflaggt en
hedrande Pastoral-examen, men derefter vidtagande göromål af
mångfaldigt slag, tjenstepligternas och det frivilliga nitets,
•) Sv. Litt.-Tidning 1815.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
