Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Johan Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallin, Johan Olof. 32o
/ ’ v
Ypperliga voro deremot de föreskrifter angående en
efter menighetens behof lämpad skrifttolkning, dem W.
uppdragit i företalet till nyssnämnda skrift äfvensom många
Sr förut i reservationen uti Presteståndet 181S oeb i det förut
omnämnda Talet vid Bibelsällskapets första allmänna
sammankomst 1810. "Han önskade nemligen icke en
fullkomlig omarbetning, men en med lätt och samvetsgrann hand
utförd förbättring, en ändring allenast der uttrycket var
o-rigtigt, tvetydigt eller oädelt; men föröfrigt med
bevarande af den gamla Bibeltexten i dess vördnadsfulla fornskrud,
i dess af den offentliga gudstjensten och den enskilda andakten
helgade skepnad."
Då det är en Phosphorist, som skrifver detta, må det
tillåtas honom att, med anledning häraf, berätta någonting
om den då såkallade Nya Skolans ställning till W:s
personlighet och hans idéer. Oaktadt den förebråelsen någongång
blifvit oss gjord, att hafva alltför bittert och orättvist
behandlat våra dåvarande vittra motståndare, må det
anmärkas, att om sättet endast kan urskuldas med det
ungdomliga öfvcrmodet, och om kritiken icke alltid var billig,
utgick den dock ifrån den rena öfvertygelsen. Hammarsköld
gick fram med sitt barhuggande svärd och träffade lika
skoningslöst och stundom lika oförtjent vänner som fiender, ej
mindre Leopold än Atterbom*), äfven undertecknad blef en
gång skarpt, men rättvist naggad i Polyfem **). Om
Polyfem, isynnerhet i första årgångarne, var kittsligt och bittert
angripande, om hos Hammarsköld vrångheten mot Leopold
var en fix idée, som han bibehöll långt efter stridens slut,
så erkände dock Phosphoros och Sv. Litt.-Tidn. förtjensterna
bos andra än deras vänner och anhängare, ja sökte draga
liktänkande inom sin krets; ty i parti-strider kunna blott de
bögst begåfvade stå öfver striden och blott de likgiltige
utom striden,’ men i allmänhet måste man, mot eller med
sin vilja, begifva sig åt den ena eller andra sidan, och den
dåvarande brytningen mellan det gamla och nya var
verkligen en sådan strid, som nu föregår inom politiken. Sålunda
ville den Nya Skolan betrakts Ehrensvärd och Thorild, så
till sägandes, som Phnsphorismens Præadamiter; i Kellgrens
*) Se den första recensionen af Lycksalighetens Ö i Sv.
Litt.-Tidn.; den sednare fir af undertecknad.
**) I anledning af en öfversättning frän Tyskan, gjord i mina
första studentår, och för nöd skull (emedan sysselsättning för
boktryckeriet saknades för tillfället) lemnad till trycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
