Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin, Johan Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W allin, Johan Olof.
520
sonlighet fin vid form, interesserade de honom föga. I delta
liksom i vetenskapligt och religiöst hänseende, lyfte sig det
mäktiga snillet till den höjd, der synkretsen ej stänges af
ensidiga partiers skrankor, utan öfverser dem alla i deras
olika förhallanden till olika folk och bildningsgrader. En
sådan ande kunde ej blifva partiman, ej lata instänga sig
inom en eller annan af de politiska tbeoriernas burar. Men
just i följd af denna snillets högre öfversigt bedömde han
lätt ocb säkert tbeoriernas relativa värde för enskilta fall,
och när det i sådant hänseende gällde det älskade
fäderneslandet, kunde haus hjerta ej blifva kallt, hans mun icke
stum. Han hörde omkring sig ett mer ocb mer tilltagande
sorl af 8tatsförbättrare, hos hvilka man tyckte sig sakna de
de flesta dertill erforderliga egenskaper. Han hörde ett
likaledes växlande sorl af den stora massa, som, okunnig, ocb
oförmögen af eget omdöme, bullrande följde sina banerförare
i spåren. Sjelf en varm vän och deltagare i mänga sansade
ocb välbetänkta reformer, fruktade ban dock, att, i
händelse af förvillelsens ohejdade framfart, fäderneslandet skulle
kastas in på omogna och vådliga reformers, ocb måhända
snart följande revolutioners, olycksbringande bana. Då kunde
ban ej tillbakahålla uttrycken af sina känslor och vid
mångfaldiga tillfällen uttalade ban, äfven från detta rum,
allvarsamma varningar mot det ungmodiga sinne, som vill med
luftsprång kasta sig in i obefarna och obegränsnde rymder, glömsk
af den sanning, att det efterföljande aldrig strafflöst förskjuter
(fet föregåendes hand. Han varnade mot den förvillelse, att
för några smärre bristers skidl utsträcka samhället på en
sjukbädd, der hufvudet nedsjunker jemlågt med de öfriga
lemmarna, under det unga tvistande läkare med fortsatta
försök rikta sin vetenskap på varelsens bekostnad. Så föllo hans
egna ord. De föllo än tyngre, när samma tids härolder ej
ville erkänna det myckna goda, fäderneslandet under det
sista fjerdedels seklet åtnjutit; ville förneka eller åtminstone
förbise de stora framstegen i välstånd, industri,
folkupplysning, vetenskaper och vitterhet. När man i stället
beständigt uppsökte, framdrog och förstorade de förhandenvarande
bristerna, de begångna felen, och dervid mer eller mindre
förtäckt, mer eller mindre bittert riktade anfallen mot den
store och vördnadsvärde man, som ledt Sveriges öden under
det ifrågavarande tidskiftet; då framträdde Wallin och
uttalade oförfärad sitt erkännande af fäderneslandets lycka,
sin tacksamhet och vördnad för dess store Konung,
"hands-fadren i Norden, Folkvännen, Välgöraren, krönt af både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
