Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 ’ W
, Peter Adam.
hvilket afseende jag vägade vända mig till K. Bibliothekarien
Gjörwell. Jag erhöll genast från denne af svenska
litteraturen högt förtjente man och veteran i dess tjenst ett for
mig högst smickrande svar, hvari jag uppmuntrades att
komma till Stockholm, erbjöds der en fördelaktig condition
jemte engagement vid K. Bibliotheket. Hufvudstaden, som
i hvarje land vanligen innesluter utmärktheterna i all slags
bildning och isynnerhet dea vittra, pà samma gäng som den
lemnar de förnämsta tillfällen och uppmuntringar till
fullkomnande deraf, har alltid för ett ungt sinne något
hänförande; och jag kunde så mycket mindre motstå det
gjorda välvilliga anbudet som min älskade fader lifligt önskade
dess antagande, och jag dessutom föranleddes dertill af de
nya kostnader graden skulle medföra, och som jag ej utan
min medellösa faders eller egen skuldsättning kunde bestrida.
Förslaget antogs således, och jag begaf mig i Juni 1790
till Stockholm, der jag d. 10 Aug. s. å. ingick i Konungens
Cancelli ocb antogs till Extraord. Amanuens vid K.
Bibliotheket, det sednare på inrådan af Gjörwell, som på sin
ålderdom med ungdomlig liflighet älskade och uppmuntrade
historiska äfvensom bell-lettristiska studier och alltid med
välvilja omfattade deras unga idkare. För denna blef äfven
jag ett föremål och fortfor att vara det under bela den
vördnads- och älskvärde gubbens återstående lifstid *).
•) Blott vid ett enda tillfälle inträffade liäri ett undantag. Det
var då jag, kort efter min utnämning till Ordin. K. Bibliotbekarie,
i ledigheten efter Cancelli-Bådet P. Malmström i början af år 1811,
gjorde Gjörwell ett besök, och mottogs med en för mig oväntad och
derföre högst öfverraskande köld. En af våra gemensamma vänner,
tillspord om anledningen, upplyste mig i förtroeude derom. Gubben
Lade nemligen önskat att regeringen skulle erbjudit honom denna
ayssla, å hvilken hun i SO år haft titeln, utan att någonsin erhålla
den, och den ban derefter icke sökte. Som den af mig då nyss
började Journ. f. Litt, och Theatern funoit en sådan afsättning, att jag
af dess inkomst såg mig mer än tryggad för min och min familjs
utkomst, och för dess tillbörliga vårdande fruktade hvarje tillökning i
mina Bibliotheksgöromål, ville jag ej söka sysslan. K. Bibliothek.
Björkegren ville det icke heller. Hammarsköld, då nyss blifven Ord.
Amanuens, kunde ej komma i fråga. Man föreställde mig, att om
jag ej sökte, skulle en Extrancus få tjensten och vägen derigenom
atängas för uppflyttning till bättre löner för de yngre tjenstemännen.
Detta bestämde mig. jag sökte och lick, såsom den enda
sökande, tjensten. När jag uppvaktade Kronprinsen, som då förde
regeringen, för att tacka för min befordran, beklagade jag, att jag
derigenom ovetande råkat förfördela en gammal gynnare och af utmärkta
förtjenster om vår litteratur distingerad man (dem jag då i korthet
uäinndc) l!r Gjörwell. "Men ban sökte ju ieke, inföll Priugen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
