Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Walliiaiu, Peter Adam.
att anföra följande. Vid en middagsmåltid, om jag minns
rätt, hos svenska Consuln i Christiania, Grosshandl.
Westye-Egeherg, till hvilken flera Svenskar och åtskilliga
Storthings-ledamöter voro bjudne, begärde en af de sednare ordet,
för att föreslå en skål. Det var just under serveringen af
den i Norrige då vanliga rätten Torsk och Potatis. Efter
erhållet tillstånd föreslog han nu, pekande på*den stora
po-tatis-carotten, en Skål för Potatisen. "Det är, sade han,
denna välsignade frukt som vi ha att tacka derför att vi
kunnat samlas här och sjelfva bestämma om vårt statsskick.
Utan den hade Svenskarne kunnat taga oss genom svält."
Skålen uvptogs naturligtvis med bifall och dracks under
åtskilliga sidoblickar på de närvarande Svenskarne, som höllo
god mine och äfven tömde den i botten.
Ett annat drag af samma art, må här, for sin rolighets
skull, äfven få en plats. Den s venska sångmön hade i
Tegnérs Nore besjungit Sveriges och Norriges förening på ett sätt
som det endast af honom kunnat ske: den norrska sades mig
skola göra det genom ett poem af en ung skald, vid namn
Schwach. Jag tyckte att den romerska, isynnerhet vid ett
universitet, för att göra triot fullständigt, äfven vid detta
tillfälle borde sluta sig till sina tvenne systrar, och jag
beslöt att författa och låta trycka ett latinskt poem öfver
samma ämne. Jag hade deri låtit Norriges glädje öfver
föreningen yttra sig i uttryck, hvilkas hyperboliska
beskaffenhet ej knnde förfalla någon kännare af romarpoesiens
öfverdrifter ovanlig eller sårande. Jag hade nemligen sagt.
Crediderim valles ipsas montemi/ue Doveri
Ardua gratantes portasse ad sidera voces.
Vos quoque gaudetis, lapsi de montibus ämnes,
Glomme pater, tuque uber aquis stagnantibus Ide;
Amplius baud prædas et fortia corpora volves:
Cornibus elatis ib is per prata, per urbes,
Unius patriæ gremioque exceptus amico.
Maryaris ipsa favens arrectis auribus adstat
Et, sua regna videns, plausu tremefecit Olympum.
Carolidum Chorus omnis adest, pronoque ßoote
Adspicit eptato pacatas Foedere gentes.
Huru bestört blef jag icke. när min boktryckare, en Hr
Berg, förläggare, om jag rätt minns, af Christianias
annonsblad, hvari ständiga "Stiklerier" mot Svenskarne förekommo,
efter fulländad tryckning förklarade mig, att ban alldeles
icke knnde tillåta dess utdelning, emedan man skulle
"skiel-de ham ud og inaaskee no/jet enda værre for det ban
tryk-ket et sligt vers." Pä min fråga hvarföre? svarade ban:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
