Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallma hk, Peter Adam.
407
är förhållandet i länder, der detta icke eger rum, der blott
en eller annan i landet allmännare spridd tidning finnes
eller, om flere, alla af samma parti (som länge var fallet i
Sverige). Der skulle, om deras utgifvare vägrade att intaga
hvad som icke öfverensstämde med deras åsigter, landets
opinion slutligen komma att beherrskas af dem. Om så
äfven skedde hos oss, om, som en oppositions-tidning sjelf
yttrade, oppositionen en viss tid var "till den grad
allrå-dande i landet, att en tidning, aldrig så litet män om
allmänhetens bifall, måste i mer eller mindre mån vara
oppositions-tidning", så bör väl en af orsakerna dertill sökas just
i samma tidningars vägran att intaga till dem insända
vederläggningar af deras åsigter och uppgifter, hvarigenom, då de
tidningar, som intogo vederläggningarna, ej hade samma eller
ens någon större publicitet och, i detta fall, voro af de
andra på allt sätt bragta i misscrcdit, de förra förblefvo
ensamme i besittning af sina läsares förtroende. Den andra
orsaken är den bos mängden af menniskor naturliga
benägenheten att tro utan att undersöka, att hellre antaga ett
redan articuleradt, fullfärdigt omdöme, än att genom en
o-partisk pröfning af skäl och motskäl, förskaffa sig ett eget
och sjelfständigt, — en benägenhet, som alltid håller jemna
steg med den politiska upplysningen ocb der denna befinner
sig på en låg ståndpunkt, befordrar i n pr eg 1 i n gar n as
framgång. Jag kunde, som ännu en orsak tillägga den, lyvärr,
lika naturliga benägenheten att i allmänhet, och isynnerhet
när fråga är om regeringsåtgärder, mera tro på
beskyllningar än på försvar och ännu mera, då intet försvar finns. Det
ligger i de förra, helst om de yttras med en viss säkerhet
i Tyskland Allgemeine Zeitung, lemna rum åt artiklar ofta af det
mest stridiga innehåll, och likväl äro de (och kanske just derföre) de
allmännast 6pridda af alla i Europa. I Frankrike klagade Journal
des Dèbals och La Presse öfver de franska tidningarnas motsatta
förhållande: Nous sommes, sade utgifvarne, trop exclusifs. Nous nous
ren-fermons trop ctroitement dans un cerele t rop restreint d’idèes, de
con-victions, d’informations, de relations politiques et littërairesi nous
iSadmettons, nous ne provot/uons pas assez souvent la eontroverse dans
nos propres eolonnes au peril de la lutle. ]Vous paraissons la
craindre, la fuir, et cependant, pius la lutte seraitvive, sérieuse,
ser-ree, pius elle aurait d^interét, Des lccteurs distraits et préoccupés
elle en ferait des spectateurs impartiaux et attentifs à tous les coups
portés et paros de part et d’autre. Sans doute la discussion de
Journal à Journal, bien qu’elle ait lieu devant deux publics distincts, a
de 1’interiH. Mais eet interét ne saurait ctr c egal à ctlui, qui natt dt
la lutle de deux éerivains dans les eolonnes de la mémc feMille ott Ut
jnyes de V un sont aussi les juges de Vautrt."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
