Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
Wallmark, Peter Adam. 50»i
och skärpa i tonen ett slags mod, hvilket, redan som
sådant, starkt anslår, och med hvilket mängden alltid är böjd
att förena begreppet om lifligt sanningsnit och stor
rättskänsla hos den tidnings-utgifvare, som visar detta mod*).
Regeringen hade icke, under en längre del af den
förflutna tiden, hvad i alla constitutionella länder anses vara af
vigt för hvarje sädan, en tiduing, uteslutande egnad att taga
hennes försvar emot orättvisa anfall eller genom meddelade
upplysningar beriktiga hvad oppositions-tidningarne, ofta
o-uppsåtligt eller af okunnighet om verkliga förhällandet,
framställt i en falsk dager. Smärre tidningar med detta föremål
uppstodo väl, men försvunno mer eller mindre fort, emedan
de saknade både inre och yttre lifskraft. Den, som längst
af dem bibehöll sig, var Gransharen; men äfven den bestod
icke genom sin frivilliga prenumeration, som var ganska
inskränkt, utan genom särskilta bidrag, mera, såsom jag ofta
hade tillfälle att böra af de pérsoner, som sjelfva lemnade
sådana, föranledda af considerationer för utgifvaren enskilt,
än af verklig belåtenhet med hans tidning, i hvilka smickret
ofta tillegnade sig den plats som bordt egnas åt ett värdigt
försvar i sak, — det enda som behöfdes och hvarmed
regeringen varit bäst tjenad **). Minerva, om hon var hennes
vän, var dock i allmänhet en gaoska tvetydig, sä att
Styrelsen aldrig kunde vara förvissad, att bon icke, genom en
qvick sarkasm, kunde skada henne mer än månget motiveradt
anfall i Aftonbladet eller Dagligt Allehanda. Minerva
sysselsatte sig dock mera med att persifQera eller genom
löjliga öknamn (utgifvarens egentliga styrka) brännmärka
hennes motståndare, än med positift försvar för särskilta
åtgärder. Men der skäl behöfvas, inger förlöjligandet af
motståndarens person bos hvarje sansad läsare blott den tanken,
Nemligen hufvudsakligen i länder med mindre politisk
upplys-n’nß> tf der den är allmännare spridd, finner man oftast bevis pà
motsatsen. I England t. ex., der tonen i oppositions-tidningarne 1820
var större än något föregående år, minskades afsättningen på The
Champion ifrån 04,100, som den hade 1817, till 36,954 — the
Englishman från 193,323 till 173,800 — the Examinee från 203,000
till 100,000 — the independent tVhig frän 30,403 till blott 4,694
O. s. v. (Litt. Conversat.-BIatt 1821).
**) En gammal vän af Granskarens utgifvare, bosatt utomlands och
der egande en stor förmögenhet, ville under ett besök i Sverige,
öra en uppoffring för honom, och lät honom sjelf välja
beskaffen-eten deraf. lian valde — betalningen för Tryckpapper och
Stämpel-ofgift för Granskaren under trenne år ! Jag känner detta så mycket
lueia, i o in jag dessa år tryckte Granskaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
