Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallmark, Peter Adam.
iMK>
att man eger inga bättre. Det af Hr Crusenstolpe utgifna
Fäderneslàndet bade kunnat blifva af stort inflytande, men
det upphörde, som det sades, af brist på det i början
behöfliga understödet från vederbörande, hvilka antingen aldrig
bordt göra något försök att fasta denna utmärkta penna vid
sitt interesse, eller ock aldrig öfvergifva det. Det sista,
men redan alltför sena försöket att tiHvägabringa en organ
af motstånd mot oppositions-tidningarne var det, som gjordes
med Svenska Biet. Man måste vara orättvis ocb hänförd af
partisinne, om man ej erkände, att det redigerades med
ur-skillning och att det utmärkte sig för många goda artiklar
både i Statslära och Statsekonomi, äfvensom för polemiska
uppsatser, som väl försvarat sin plats i hvilken utländsk
tidning som helst af samma beskaffenhet. Men äfven detta
blad hade samma öde, som sina föregångare på samma bana,
att ej genom den tidningsläsande allmänhetens frivilliga
understöd kunna förskaffa sig en oberoende existens.
Oppositions-tidningarne hade så bemäktigat sig väldet öfver henne,
att hon, för att slippa öfvertygas, äfven då hon hade orätt,
ej ville hålla eller läsa dem, som hade till syftemål att
bibringa henne denna öfvertygelse, liksom munken hos Galilé
af samma orsak, ej ville se i den tub ban räckte honom.
Regeringen insåg nu fruktlösheten af att för sitt försvar
begagna, liksom att för sådant ändamål upprätta nya
organer, och att dertill fordrades ett blad med redan vunnen
publicitet, om ej så stor som det mest spriddas af hennes
motståndares, likväl nog stor för att sprida hvad som der
komme att yttras till hennes försvar bland de mest bildade
af deras läsare i landsorten, och som tillika egde en mot
opinions-vindarne tryggad existens. Ett sådant blad fanns i
Post- och Iurikes-Tidningen, och jag tillstyrkte dess
begagnande för detta ändamål. Förslaget vann bifall. Enda
svårigheten var att komma i disposition deraf, då tidningen
tillhörde Svenska Akademien, men som jag trodde lätt kunna
öfvervinnas, emedan Akademien, underrättad om regeringens
önskan, säkert skulle gå den till mötes, och det gjorde bon
äfven. I Juni 1854 inkom hon till regeringen med en skrift
hvari hon, med tillkännagifvande, "att bon, i anseende till
svårigheten för henne, som vitter Corporation, att efter
tidens fordringar besörja utgifvandet af en politisk tidning,
(hvarföre hon ock varit föranlåten att påtänka Post- ocb
Inrikes-Tidningarnas utarrenderande), yttrade den önskan
att, emot fråntradande till Staten af sitt privilegium,
erhålla en årligen utfallande summa af åtminstone o200 Rdr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
