Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallmark, Peter Adam.
iMK>
Landa preliminära åtgärder för utgifning af cu större tidning
träffats af en högre militär, lika mycket känd ocb aktad för
sina kunskaper i yrket, som för sin politiska bildning, sin
författar-talang ocb sina fosterländska tänkesätt, ocb som jag.
bade äran räkna bland mina närmare bekanta. Afståend.e
från sin föresats att utgifva den tillämnade tidningen,
föreslog ban mig alt återtaga arrendet af Post- och Inrikes
Tidningen och att utgifva densamma efter en mera utvidgad och
- sjelfständig plan. Jag hade alltid, sedan jag af mitt publi-’
cistkall blifvit förauledd att studera politiska skrifter,
be-känl mig till Solons grundsats "alt det bästa är fiende till
det bättre" och att detta isynnerhet borde bebjcrtas vid
reformer af statsinstitutionerna, i följe hvaraf deras totala
förändring eller omstörtning, om också till ideen det bästa,
der de icke kunna utföras genom en despots suveräna vilja
och våldsamma medel, men der, såsom i representativa
stater, aktningsbjudande hinder möta i olika öfvertygelse^ som
hafva rätt att höras och verka, i uti lag grundade, af häfd
och nationalitet sanctionerade rättigheter och vanor,
betingande representationens frivilliga bifall såsom villkor för
antagandet; der måste detta bästa, som ej kan erhålla det,
ge vika för det bättre, som kan det. Jag fann samma
grundsats uttryckt hos de gamla; icke blott bos Greklands
(jag har citerat Solon), men äfven hos Roms författare, icke
blott hos deras philosopher, men äfven bos deras poeter, ja
i sjelfva deras mylher *). Ibland de moderna hade sjelfva
constitutionaliteteus fader Rousseau, gifvit de Pålackar, som
begärde hans råd vid stiftandet af deu nya constitution, de
ämnade införa, det följande: Braves Polonais, prenez garde
que pour vouloir trop bien étre, vous nempiriez votre
situation (samma grundsats); corrigez s’il se peut, les abus de
votre coustitution, mais ne meprisez pas celle qui vous a
*) Grekerna gjorde Metis (medelvägen) till en gudinna, ocli till
den mest upplysta af alla sina gudomligketer samt förmälde henne
roed Jupiter, som då oraklet förespådde att hon skulle blifva moder
till en son, bestämd att beherrska hela verlden, uppslukade både
modren och fostret. Detta framfödde ban sedan sjelf ur sitt hufvud,
och det blef — vishetsgudinnan Pallas (Minerva). Apollodorus gör
henne till klokhetens gudinna och Plato till det goda uppförandeti
(som är detsamma); men tillika till moder ät ymnighetens gud, som
är ännu betydelsefullare. Ovidius låter Apollo gifva sin förmätne son
Pliaëton, som af honom begärt att få köra solens vagn, sedaq han
nppräkiiat allt hvad han måste undvika för att ej krossas, det rådet
att hålla midt emellan, eller medelvägen, såsom den säkraste:
Jnter utrumque tcne: medio tutisiimus ibis.
juocr. lei. XIX. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
