- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 19. Ubechel-Wallmark /
418

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418 • wallmark, Peter Adam.

fait» ce que vous étes. Je ne dis pas qu’il faille laisser les
cboses dans 1’état oii elles sont, mais je dis qu’il ne fant

y toucher quavec un circonspection extreme. En ce moment
ön est pius frappé des åhus que des avantages. Le temps
viendra, je le crains, qu’on sentira inietix ces avantages, et
»ialheurcusement ce sera quand ön les a perdus. Ce sont les
institutions nationales, qui förment le génie, le caractère, les
gouts et les moeurs d’un peuple, qui le font étre Ini et non
pas un autre. Ce qui rend penible 1’ouvrage de la
legis-lation, est moins ce quil faut établir que ce quil faut
détruire. (Detta, som skall sattas i stället, erbjuder sig
lätt, när man endast vill följa tbeorien eller andra folks
bruk, ocb icke skiljer emellan de folk, som förut icke
baft fria institutioner, hvilka derföre lätt kunna och böra
antaga de till sin idé bästa, ocb de Folk, som i
århundraden baft sådana som under denna långa tid
inför-lifvat sig med deras vanor, lagar och nationalitet).
"Lepre-jugè de l’antiquité", säger samme Rousseau, les rend
véné-rahles. Ön doit croire qu il n’-y-a que Uexcellence des
vo-lontés antiques, qui les ait pu conserver si long temps; si le
peuple ne les eut reconnu salutaires, il les eiit mille fois
re-voquées." Och, för alt komma till ännu modernare, till
samtida författare, så öfverensstämde äfven de i samma åsigter.
"Det finnes, sade en af dem, den bekante Michel Chevalier,
något mera aktningsvärdt än man i första ögonblicket skulle
tro hos den känsla, som qvarhålla- samhället på den väg,
som föregående generationer banat, så snart den ej är
slafvisk och låter förena sig med en uppriktig kärlek till
framskridandet. Den är ingenting mindre än en borgen för
generationernas inbördes ansvarighet inför hvarandra. Det må
behaga eller icke, men en utmärkande egenskap hos alla
menskliga naturer är likväl, att vi gerna hålla oss fast vid
våra vanor, och att derföre hvarje system, som befaller oss
att hastigt förändra dem i stort som i smått, aldrig skall
finna bifall. Så snart de förbättringar, som föreslås, ligga
mycket på sidan om den väg, hvarpå menskligheten framgår
(och som ej är brådstörtandets), skola de blifva utan allt
inflytande på hennes gång." Samma åsigter delar ock den
berömde tyske statsmannen Ancillon: "I länder", säger han,
"der statsförfattningarna småningom utarbetat sig, hållit
jemna steg med folkens historia, samt ännu bestå i sin fulla
manliga kraft, kunna de.lätt småningom förbättras utan att
förlora sin ursprungliga charakter. De kunna skjuta nya
grenar, under det stammen förblifver oförändrad. Då nem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/19/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free