Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W a l l m a u k , Peter Adam.
Jag gjorde således redan tidigt bekantskap med den
litterära opposition ocb deraf följande rörelser, som de
bekanta bröderne Schlegel i Tyskland framkallade, genom de
förkastande domar, som de i sina journaler Athpnäum ocb
Europa (den sednare isynnerhet genom meddelande af Angust
Wilh. Schlegels i Berlin 1802 hållna Forlesungen tiber Unns t,
Literatur und Geist des Zeitalters) afkunnade, isynnerhet
öfver Tysklands litteratur (ty de andra, framförallt den
franska, undgingo ieke heller fördömelsen)*). De fingo snart
anhängare, isynnerhet bland ungdomen, hvilka, såsom alltid
är fallet, gingo ännu längre i fördömelsar, och isynnerhet i
bitterhet och bån**), bildade således en skola, som
sedermera blef känd under namn af den Scblegelska,
allmännast i Tyskland kallad Die JSeue Schule.
Det blef mig’ således lätt alt i de rörelser af samma
slag som förmärktes inom vår litteratur spåra deras tyska
ursprung. Den förste inkemske författare, som lemnade mig
tillfälle dertill, var Hammarsköld i Företalet och
Anmärkningarne till den samling Öfver sättning ar och Imitationer
från äldre och nyare Skalder, som ban 1800 utgaf.
Beskyllningen mot Daliu att hafva pålagt oss den gallicanska
opinionens ok; mot Kellgren, att endast hafva lemnat oss
vattenaktiga öfversättningar af de gamla; påståendet att för
sädana man valde Frankrikes sånger till mönster, derföre
*) Så liette det t. ex. att Tyskland dittills alldeles icke egt någon
litteratur, men först dä (1802) var pä vägen att få en; om
Klop-stock, att han lianshe skulle blifvit en skald om ban läst
Spanjorerna, om Lessing att han blott haft en aning om Tysklands skona
litteratur, men skadat den genom sitt eget exempel, mer än han gagnat
den genom några blad i sin bok; om Kant, liksom om Leibnitz att
de voro medelmåttiga hufvuden, att den förre genom sina
realkun-skaper skadat philosophien, o. s. v.
**) I Brockhaus’ Conversations-Lexicon, 5:te Original-Ausgabe,
Leipzig 1820, 8:de Bandet, Art. Schlegel beter det, i anledning
häraf: "Den litterära revolution, som dessa andiga (geistige)
Dios-kurer tillvägabragte, blef mera genom många s. k. Schlcqelianers än
Sjelfva stiftarnes förvållandc, ett föremål för hat. Med så många
förtjenster" (och onekligen voro bröderna Schlegel genom flere förut
utgifna förtjenstfull och berömda litterära arbeten, utmärkta man)
"kunna de väl icke göras så strängt ansvariga för den ofärd (Unheil;
som straxt efter deras uppträdande, likt ett spöke, genomvandrade
ti/ska litteraturen, llos inånga unga sinnen väcktes väl sköna kri fter,
men det kan också icke nekas att hos många af deras anhängare
/ormen (nemligen de syd-europeiska, spanska och italienska språkens
versformer, sonnetten, oltave-rime etc.) "utgjorde hufvudsaken, att
ofta en tom lek bedrefs med del heliga och all många svängde
Thyr-sen utan att vara inspirerade,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
