Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallmark, Peter Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallmark, Peter Adam. iMK>
nemligen der om mig ingenting mindre än detta: "Man kunde
förebrå fru von Ehrenström att allt för länge hafva uppehållit
sig vid denne utmärkte man (mig nemligen, ty artikeln var i
jeuinförelse med de andra ganska läng), men hvilken bildad
menniska läser ej med nöje dessa detaljer om en man, lika aktad
som medborgare som författare. Fru v. E. tolkar allt hvad
W. är, icke hvad Sverige ar honom skyldigt!" Och detta
allt skulle jag ha skrifvit om mig sjelf! *). Så dyrt fick jag
umgälla mina vänners välvilja!
Jag bar nu redogjort för min publicistiska bana, — den
längsta åtminstone, som någon litteratör i mitt fädernesland
hittills vandrat, emedan den omfattar en tid af nära 58 år
eller ifrån Juli 1800 till och med Mars 1841 och tillika
en tid, som i både litterärt och politiskt afseende förtjenar
kallas "en Sturm- und Drangperiod." Den var ock derföre
för mig uppfylld af strid: strid för politiska, strid för
publicistiska, strid för litterära grundsatser. När jag, nyss
ankommen till Stockholm, vid en Sv. Akademiens
sammankomst hörde uppläsas Stenhammars i Åminnelsetalet öfver
Kellgren förekommande skildring af en tidnings-utgifvares
uppoffringar: "Han måste försaka icke blott minnets ära,
men äfven nästan alla redbara njutningar i lifvet: har ban
ett hjerta, danadt för vänskapen ocb friden, ban måste
nedtysta dess röst: är ban känslig för menniskors blida
omdömen, för samtidens kärlek och tacksamhet, han måste
bereda sig på att misskännas, att hatas, att sönderslitas af
af smädelsen: fruktar ban att såra andras egenkärlek, ban
måste qväfva dessa milda rörelser, önskar han lugnet, friheten,
hvilan: han måste ryckas derur" — när, säger jag, jag (1799)
hörde denna skildring uppläsas med den välljudande
Fleming-ska rösten, huru långt var jag icke då ifrån att ana, det
den en dag skulle inträffa på mig sjelf! **). Men för huru
*) Om författaren ännu lefver, vet han hum osann denna
beskyllning är. Fru v. Ehrenström lefver, och han intyga sanningen af det
förut anförda. Hon torde då äfven förlåta det bruk jag deri gjort
af hennes brefvexling med mig vid ofvannämnda tillfälle.
**) Jag vet likväl icke hvarifrån Stenhammar under Kellgrens
publicistiska bana hemtat dragen i denna tafla. Det fanns dà föga eller
rättare ingen tryckfrihet i politiska ämnen, åtminstone inom
tidningarna, hvilka ej lingo utgifvas utan Kgl. privilegium, och ej af andra
än Boktryckare, soui ensamt egde tillstånd att söka privil. å sådana
och gjordes ansvariga för deras innehåll. (Kgl. Brefvet af d. 6 Maj
1780 och 5 Maj 1785). Några politiska tvister eller discucsiuner,
och aldrauiinst några, ens på långt håll jemnförliga med de efter 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
