- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 2. Baazius-Brag /
25

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Banér, Gustaf - 2. Banér, Sten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B a Mi r , Gustaf.

lagförde. Förgäfves knäföll Axel Lejonhufvud för Härtigen,
bedjande om försköning för Gustaf Banér. Sedan domen
blifvit afkunnad, gafs åt do lifdömdes hustrur och barn tillåtelse
att efter halftannat års förlopp vara tillsammans med sina män
och fäder. Christina Banér har upptecknat alla
biomständigheter vid detta sorgliga tillfälle, och denna berättelse äger af
sjelfva verkligheten en dystrare skuggning, än dikten vore i
stånd alt gifva. Fru Christina, som blifvit förkrossad af hvad
hon af Hertigens tal på borggården om afrättningen hört,
tröstades af Gustaf Banér än med egna, än med Skriftens ord.
Ur Psallarcn uppläste ban långa stycken, talade emellanåt om
enskilda angelägenheter, oeli lät skära kapphästar åt barnen,
för att de ej skulle hafva för mycket ledsamt. Morgonen
derpå talade Gustaf Banér lill barnen, sade, att han intet arf
lemnade dem; "men det beder jag: när J hören mitt namn,
skolen J för min skull aldrig slå ned ögonen; och det arfvet
skattar jag högre, än all verldens goda." Han förmanade
dem ytterligare: "J skolcn för ingen nöd önska Eder dö, och
för ingen vällust att lefva." Om honom sjelf berättar dottern,
att ban denna sista morgon i sitt lif, då ban befallte lägga in
sitt tyg ocli fick dottern Margareta nycklen till sitt skrin,
var alldeles sig lik. "Såg jag inga andra ålhäfvor på honom,
än som förr, när ban skulle skicka sig alt resa." Uli
skriftermålet bekände han sig fri från alla äreröriga tillmälen, att
ban aldrig traktat efter den Kungliga familjens förderf, och
aldrig varit H. Furstl. Nåde emot i alla billiga saker. "Så
ock har H. F. N. beskyllt mig inför llådet, att jag på ett
o-tillbörligt sätt hafver älskat H. F. N. syster, Furstinnan
Elisabeth; men bekänner jag inför Gud och Eder, Gode Herrar!
att jag aldrig på något otillbörligt sätt hafver älskat henne,
utan som min Herres syster, den jag bordt ära och tjena."
Då ban skiljdes vid hustru och barn, greto alla, som i
rummet voro, både vänner och fiender. På afrättsplatsen talade
han: "Här sen J den man, som i trettio år tjent Svea rike
ärligt ©ch troget, och derföre nu uppbär den belöning som J
sen. Men jag hoppas, alt Gud skall utkräfva mitt oskyldiga
blod af orätlrådiga domare."

2. BANÉR, STEN,

Till Hendclö och Bro, den föregåendes broder, född 1M6,
Riddare af Guds Lambs Orden 1569; RiksRåd s. å.; Slottslofven i
Calmar 1570; af K. Johan III utnämnd till Lagman i Söderman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/2/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free